Konst ger mig ångest. Under lång tid var det inte särkilt svårt att undvika konsten men sedan min sambo Erik började på konstfack har jag i stället försökt att lära mig att gilla konst. Det går upp och ner. Men ingen ska komma och säga att jag inte försöker. Just nu är jag en konstnärsänka då Erik tillbringar de flesta av sina vakna timmar på konstfack för att sammanställa sin kandidatutställning som öppnar den 7 maj på skulpturens hus. Vi ses mest när jag uppfyller mina samboliga plikter och åker till konstfack med middag till den kämpande konstnären.
Kanske man kan se bloggande som en konstart?
usch....detdär med konst är faktiskt lite ångest framkallande. Jag försöker oxå eftersom jag har några konstnärsvänner. Vi kanske kan lära oss tillsammans.
Postad av: Malin den 3 maj, 2003, kl. 11:13:42När det gäller konst går jag numera bara på känsla. Jag gillar vad jag gillar. Visst finns det konst som man måste anstränga sig för att ta till sig, och sådant tar tid, men vid en viss punkt måste man inse att man inte kan gilla allt. Framför allt ska man inte ha ångest för det. Jag kommer t ex aldrig att kunna uppskatta balett, det säger mig ingenting, och mycket av den moderna konsten lämnar mig helt likgiltig. När jag var yngre lyssnade fick jag för mig att det var "finare" att lyssna på modern, totalimproviserad jazz än traditionell storbandsjazz, som jag egentligen tyckte bättre om. Jag lyssnade därför på en massa musik som jag egentligen inte gillade, vilket måste vara bland det dummaste man kan göra. Då är det nog bättre att söka upp det man verkligen tycker om, och sedan långsamt försöka vidga sina vyer. För några år sedan skulle jag t ex aldrig lyssna på operett, men nu gör jag det med stor behållning eftersom mitt intresse för musicaler lett mig i den riktningen. Jag tror man ska ha en hedonistiskt inställning till konst, man ska visserligen försöka vara så öppen som möjligt för nya intryck, men absolut inte hyckla ett intresse man inte har. Och absolut inte ha ångest. Typ.
Postad av: Martin den 4 maj, 2003, kl. 12:59:50som ung konst-intresserad kvinna känner jag ett obehag för den moderna konsten idag, konstnärer som ses som människor som står utanför systemet och inte lever i samma verklighet utan bara gårr på käsla har blivit tillgjorda, frampressade och inte lika intressanta.. konsten har blivit för uppenbar och genomskinlig... självklart är det en otrolig telang men måste ha för att lyckas med konstverk och jag själv är inte bättre men jag känner inte längre några stora känsloströmmar som viss konst kunde ge mig för några år sedan lika ofta idag.
Vi behöver inspiration och bristen av den har blivit överanvänd...