Inatt vaknade jag av en obehagligt verklig mardröm. Blivande maken och jag och hela min familj var sena till vigseln. Klockan var 14.59 när jag insåg att blommorna inte hade kommit. Det visade sig att en man som jag minns som antingen Stephan Rössner eller Owe Wikström skulle fixa detta. Mannen kom in med blommorna som var lite gamla så alla blomblad höll på att ramla av. Dessutom hade jag plötsligt två jättekransar av blommor i håret som hela tiden ramlade ner. 15.21 (jag höll noga koll på klockan i drömmen)så sprang jag, med blomsterkransarna runt halsen, slutligen in i kyrkan, som visade sig vara en jättestor aula. Jag kom in bakifrån så ingen såg att jag kom in. Tyvärr hade jag glömt den blivande maken, som kom rusande efter och var jättearg för att jag hade sprungit i förväg och ställde in hela kalaset. Där vaknade jag med panikångest.
Slutsats: Det är stressigt att gifta sig. Jag längtar till den 2 maj.
Postat av Anna kl. 14:16:20 | TrackBackStressig dröm! Allt kommer gå super i verkligheten!
Postad av: Åsa J den 23 april, 2004, kl. 14:32:16Owe Wikström?!!! *asg* Den mannen skulle knappast hinna att få fram några blommor!! :)
Postad av: Niclas den 25 april, 2004, kl. 10:15:08jag kan höra med rössis på nästa KUP-möte, var fan är blommorna liksom.
Postad av: Caroline den 28 april, 2004, kl. 08:57:13