
Småblommig skjortklänning, H&M Divided 2004
Svarta korviga leggings, Gina Tricot
Scholl Shimmering Beige
Mavalas Malibu på tårna
Silverväska, Indiska
På armarna: Cave, Georg Jensen och Dolce Vita, Longines - samt Bodyshops Cocoa Body Butter

Nästan alltid när jag får lust att köpa ett Marimekko-plagg så visar det sig att Samu-Jussi Koski ligger bakom. Jag har provat ett par av hans fantastiska, dramatiska klänningar i svart/vitt eller bara svart med helt otroliga skärningar. Men sedan har jag inte riktigt kunnat motivera ett inköp. Han verkar cool tycker jag - kul att han lutar sig mot ursprungsbeskrivningen av en Marimekko-tjej:
I think the Marimekko girl of today has the same qualities as she already had in the 1960s. Back then women wearing Marimekko fashions were described in the press as follows: “The Marimekko girl understands modern design, poetry, abstract art and progressive jazz.” (Morgonbladet, 3 March 1965) She is ”a contemporary example of the Kalevala woman of Finnish folklore: independent, proud and highly aware of her value as a woman.” (Norsk Dameblad, 7 December 1960) Or as the Finnish women’s magazine Anna described her in 1965: ”A sophisticated young woman, sexy, self-assured, with an interesting face, but not beautiful as such – a well-groomed, ageless woman who enjoys life and is surrounded by an atmosphere of vitality, a woman who refuses to be bored."
Hans egen beskrivning gillar jag också: How would you describe your own style as a designer? Simple, classic, feminine and slightly flirtatious.
[Källa: http://www.marimekko.fi/]
Jag velar bland lackväskorna. Jag vet att jag vill ha en nu, och senast till hösten när jag ska börja jobba igen - och se ut som folk.
Först föll jag ju handlöst för den idiotdyra Mullberryn. Och ju mer jag tänker på den desto mindre gillar jag handtaget, och att man inte kan ha den på/över axeln.
Sedan kom en kompis dragande med en blingigare variant från italienska Biasia och kollektionen Star Crazy. Har ett erbjudande om direktimport från Milano vad det lider, men jag tror att den är lite för påsig och guldig för mig.
Så finns ju favvo-Furlas lite Lasse Åberg-aktiga April. De är snäppet "stelare", men frågan är om man kan ha dem på axeln. Och var man köper dem. De har dem inte på Romani i alla fall.
Där hittade jag däremot en ganska lagom lyxig tysk väska från Jost. Ganska Marimekko- eller Ordning&Reda-aktig med helt övervikt lock. Som de här - Shoulderbag L och M. Fast i svart lack - eller rött om man vill. Starkaste skälet emot den är fodret i vit plast, som dessutom syns lite underifrån på locket. Fel känsla!
Och så har ju Zara en mängd syntetväskor. Men det köper jag (nästan) aldrig.
Hm - typiskt ilandsproblem.
Anna och jag har per MSN kommit överens om att Furla's April är outstanding. Nu återstår bara att få tag i den - via onlineshopping till USA + bulvan, via Milano eller försöka köpa IRL i Sverige. Eller kanske i Amsterdam om ett par veckor? Det sköna med onlineköp är ju att slippa jaga runt och få veta att den är slut etc.
Kolla alla tävlingsauktionerna här.
Update Den vinner vars auktion drar flest bud. Så jag borde väl sälja något av mammas gamla Dior-kuvert. Fast det varken vill eller törs jag.
Jag behöver ett svart halterneckat linne med inbyggd bh. Helst med hel "halsring", men knyt är också ok. Var hittar man det såhär försommaren 2007?
Kolla, ärmlösa unisexklänningar upp till storlek 116, i ekologisk bomull från nystartade Blingo.
1-5 maj kommer the Sartorialist att befinna sig i Stockholm. Jag bara säger det.
Och så ett inspirerande citat från biografin: "... try and shoot style in a way that I knew most designers hunted for inspiration. Rarely do they look at the whole outfit as a yes or no but they try and look for the abstract concepts of color, proportion, pattern mixing or mixed genres."
Nu är jag med i tävlingen. Kolla in schyssta tävlingsbidraget, en äkta 80-tals-Fiorucci!

Någon som var på Lava i lördags och kan berätta? Någon från Modette kanske?
Nästa chans en 12 maj!
Update Kassetthalsbandet var helretro!
Och mycket fint och kul i stationsvaktsfilmen! Man får verkligen lust att hitta på sina kläder själv.

Om man, som min mamma, tycker att espadrillos och den marina stilen är riktiga sommarklassiker som funkar varje år, så kan man gå till KappAhl just nu och lägga upp ett litet lager.
På torsdag har jag första mötet med min nya chef. Det är min vanliga arbetsplats, men med ny chef. Och jag har träffat honom en gång, men det var på fest. Så - vad ska jag ha pååå mig?
Tyvärr vet vi inget om nästa Whyred-utförsäljning, men här kommer en annan:
KOOKAI / OASIS
Provkollektioner från sommaren 2007, varuprover och reaplagg.
Skeppargatan 12, genom porten
Torsdag 26/4 kl. 15-19
Fredag 27/4 kl. 12-18
Min Marc by Marc-väska som jag beställde i januari har befunnit sig på svensk mark i en vecka idag. Och jag har inte gjort en ansats till att hämta den. Bara som ett exempel på min oförmåga att göra något annat än att ta mig till och från jobbet samt lata mig i hemmet just nu. Bloggning i viloläge med andra ord.

Här kommer (något off-topic) en recension av nya boken Hippa - Guiden till den roligaste möhippan av Caroline Andersson Gadd. Boken kommer ut nu under värsta möhippesäsongen på förlaget Nicotext.
Det här är en rörig men inspirerande bok. Både när det gäller formgivningen och upplägget. Som tur är finns register! Här finns många bra och handfasta tips både kring planering och organisation av möhippan, samt själva innehållet och aktiviteterna. Här finns massor av inspiration, men skulle man mot förmodan inte bli inspirerad finns också färdiga koncept inklusive detaljerade tidsscheman att knycka rakt av.
En av mina favoriter är tex temat Ombytta roller när man låter bruden kidnappas av brudgummens killkompisar och tvärtom, och skiftar sällskap någonstans mitt på dagen. En annan kul idé är att använda brudgummen som som nakenmodell vid den "obligatoriska" tavelmålningen!
Även om boken möjligen känns lite hafsig, väldigt pratig språkligt och full med kuriosa kring möhippor, bröllop, kärlek etc i hela kapitel och som onödig utfyllnad i fula rutor här och där, så kommer den möhippa som arrangeras med denna i näven inte att alls att bli hafsig! Här finns till exempel bra tankar kring hur deltagare kan sluta upp under dagens lopp och hur "absent friends" kan bli en del av möhippan också. Det här är en arbetsbok gjord för att skriva i, med många fylleri-sidor och dessutom "förklottrad" med blåpenna här och där - bara att börja använda!
Kan Depend vara världens bästa budgetlack? Mina koralltånaglar är helt oflagade efter 14 dagar! Visserligen grundade jag med ett lager urgammal Matte Base Coat från Wet'n'Wild, men ändå!

Den här precis lagom stora, lagom säckiga påsen är perfekt! Inköpt på Indiska till det facila priset av 199 kr, som förklaras med att den är helt i syntet, tyvärr. Men en väldigt trevlig sort. Mitt under brinnande väskdebatt törs man väl knappast ens snegla på den här fina svenskproducerade silverväskan som är helt i läder.
Möjligen kan man tänkas tröttna på allt silver inom ett par månader, men det är trots allt en av garderobens grundfärger, och den stämmer helt med höstens grå-svart-bläckblå färgskala, så egentligen kanske man borde kosta på sig den dyrare varianten. Kanske i höst när jag börjar jobba, och får bära annat än skötväska...
.
Indiska ska sluta med barnkläder. Lite tråkigt just när Pyttan växt i deras sortiment. Men kul för det blir mer plats och fokus på vuxenmode då.
En sån här vill jag ha - en byggkjol. Jaja, nu verkar det vara en kilt framtagen för manliga myggare (kul hopdragning) byggare, men den borde väl funka även på en 180 cm lång kvinnlig bibblo också.
Och som accessoar, en liten blommig hammare med inbyggd skruvmejsel, från Designtorget ;-)
KILTEN
2005-09-08
Ett plagg som genomgått tester i hundratals år. Den yttersta symbolen för manlig styrka och makt på skotska höglandet och inte minst, enligt skottarna själva det bekvämaste man kan ha på sig undertill. Para ihop detta med ett riktigt bra hantverksplagg så har du årets försäljningssuccé - hantverkskilten.
Blåkläder och Marcus Jahnke, student vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg har inom ramen för ett samarbete kring produktutveckling och design tagit fram hantverkskilten.
Under 2004 anlitade Blåkläder ett antal designstuderande för att hjälpa till med att utveckla framtidens yrkeskläder. Man önskade på så vis få nytänkande idéer inom traditionella produktområden. Ett av uppdragen var att ta fram en konceptkollektion för byggarbetare. Marcus Jahnke, industridesigner med bakgrund inom byggindustrin, antog utmaningen och fick idén att kombinera dagens arbetskläder med traditionella beprövade klädesplagg.
Det finns en koppling mellan den mansdominerade byggbranschen och symbolvärdet kring den traditionella skotska kilten enligt Marcus Jahnke. Vad skulle passa yrkesstolta byggarbetare bättre än att på sommaren (på vintern lär den sätta manligheten på prov) arbeta i en kilt som uppfyller kraven för funktionella arbetskläder. Förutom att plagget är bekvämt och luftigt så skyddar man samtidigt benen mer än i ett par vanliga shorts.
Kilten är noga utprövad för att möta en hantverkares höga krav på fickor och funktioner som exempelvis löst hängande spikfickor, tumstocksficka, mejselficka och hammarhank. Materialet är 350 gr/m2 hårdslagen förkrympt bomull. Sömmarna har livstids garanti och kilten går att tvätta i 85 grader.
[Källa: www.blaklader.com]
Testade här.
Välkommen till Sixty´s utförsäljning av vår och sommarens provkollektion från Miss Sixty, Energie, Killah, Murphy & Nye, Refrigiwear, Sixty och Miss Sixty- och Energie Junior.
Onsdag 25 april
8.00-19.00
på Svarvargatan 7
Endast kontant betalning!
Nu klär vi din son i blommigt!
– Polarn O. Pyret satsar stort på unisex
Våra klassiska ränder från 1976 är en ledstjärna för jämställt barnmode. Nu ökar vi
valfriheten ytterligare genom att satsa stort på unisex – från sortiment till butiksutformning.
Polarn O. Pyret kan nu stolt, som första barnklädeskedja, presentera en konceptbutik helt
uppbyggd kring unisex.
Efter pressfrukosten i nästa vecka vet jag om det även inbegriper unisexklänningar.
Jag har helt snöat in hakat upp mig på gröna ögonskuggor. Det kanske är våren?
Idag en urgammal skogsgrön från Elizabeth Arden. Egentligen finast till brun mascara, men för tillfället äger jag bara svarta.
Idag smorde jag in benen med Lancômes Flash Bronzer BUS som väl har några år på nacken. Doften har inte hängt med. Dove's tex, luktar mycket mindre BUS. När Pyttan kom in i badrummet började hon gråta för att det luktade så äckligt. Jag slängde tuben.
Hur bestämmer man vad man ska ha på sig? En del bara slänger på sig första bästa plagg som hoppar ut ur garderoben (och har man bara snygga kläder så kan det funka!). En del (jag, tex) har en hög med "pågående" kläder som är använda men inte smutsiga och som kan användas en dag till, och utgår i från dem. Nästan alla klär sig väl i alla fall lite utifrån väderleken. Dagens aktiviteter spelar ofta in också, särskilt om man ska på något med formell klädkod. Eller om man ska uppträda eller så. Somliga går ganska mycket på dagsform, och den metoden kan användas åt båda hållen - antingen i mysigt och mjukt om man känner sig hängig och snävt och högklackat om man vaknar on-top-of-the-world. Eller: ju mosigare insida desto striktare utsida, som stöd, liksom. Lite mer ovanligt är det kanske att låte dagens utstyrsel inspireras av en kulturyttring av något slag. Jag tänkte först på en låt, men det skulle ju lika gärna kunna vara en film, en dikt, en tavla ....
Och när jag börjat fundera på det här med att inspireras av låtar - jag kom på det när jag för femtielfte gången hörde I wish I was a punkrocker (with flowers in my hair) - så tänkte jag först att man skulle kunna klä sig som en punkare med blommor i håret. Och sedan tänkte jag att man kan ju inspireras lite subtilare än att titeln på låten beskriver precis hur man ser ut. Och sedan tänkte jag att man skulle kunna låta sig inspireras av en låt, fotografera sin outfit, blogga den, och se om någon kunde gissa vilken låt man "föreställer" - charader :-D
Ja, och sedan pratade jag med min bloggchef och -ägare, Anna, som uttryckligen förbjöd mig att inspireras av just den låten, för den är faktiskt med på en lista över världens 50 sämsta låtar.
Blablabla. Den som lever får se om det blir någon kulturell inspiration framöver, och i så fall vilken.
Update Ytterligare ett sätt att inspirera(s) - man utmanar någon att använda ett visst plagg eller en viss accessoar som man vet att de har. Se, vad bra det blev!
Några timmar mitt på dagen idag var jag riktigt stylish, innan jag råkade ut för en typisk småbarnsmammaolycka, och fick byta ut alltihop. Tyvärr hann jag inte med något foto innan, men såhär var det:
Svart amningslinne med tantspets, H&M
Svarta leggings med spets på vristerna, Lindex
Pistagegrön spetsvirkad kappkofta, Odd Molly
Scholl Shimmering Beige på fötterna
och tånaglarna målade med Depend nr 8 (för 25 kr får inte färgen något namn tyvärr, men den kunde hetat korall).
[Jag kanske kan göra en remake när jag tvättat, och fotografera då.]
La Fashionista skriver att hon hittat hudfärgade nätstrumpor på Cubus. Lätt att missa om man, som jag, aldrig går in där. Jag fattade ju inte ens vad det var för typ av butik när jag såg reklamen första gången, men man anade släktskapet med Dressman av tonfallet ;-) Det kanske är så att Cubus är riktigt bra på strumpor? I alla fall hade de lila nylonstrumpor tidigare i år (eller om det var i höstas) när det var så mycket snack om att lila var den stora accentfärgen, och det samtidigt var omöjligt att hitta lila strumpbyxor. Polly och jag letade rätt intensivt, minns jag.
Åter till de hudfärgade näten, Fashio ska återkomma med recension, och då undrar jag en sak - var det stay-ups som fanns på Cubus? För med hjälp av dem slipper man den fåniga "midjan" som man får av hela strumpbyxor och som är så ful framförallt under klänningar.
Mia har förresten gjort ett glatt collage där man bland annat kan se hur glada vi var på partajet igår.
Och sessan har en bättre bild på mina lackleggings och skor.
Utställningen Extreme Makeover hos Platina [vernissage ikväll kl 17-20] får mig att tänka på Annas gula bamsebroch i filt. (Var finns den på bild?) Den är också lite organisk. Det var länge sedan vi såg den, fast gult är en av vårens accentfärger. Den var fin på ena axeln, men den kanske kan pryda magen också?
Update 1 Här fanns den på bild.
Update 2 Och idag användes den igen!
CHARLOTTE SINDING: EXTREME MAKEOVER - en utställning som går det ytliga på djupet
VERNISSAGE 12 APRIL 2007, 17.00-20.00
PLATINA, ODENGATAN 68, STOCKHOLM
Utställningen pågår t o m den 19 maj.
Öppet må-fr 11-18, lö 11-15
Under hudens yta finns det glittrande fettet hos oss alla. Men vad är det som gör att vi fascineras så av hur mycket fett som vi besitter och var det är placerat på kroppen? Om detta handlar utställningen Extreme Makeover av smyckekonstnären Charlotte Sinding.
Charlotte Sinding är fascinerad av tv-program som handlar om livsstil, gärna de smaskiga amerikanska som Extreme Makeover och andra där stilpoliser, bantnings- och träningsexperter fastslår idealen. Hon är inspirerad av våra idéer om ytlighet och hur den framställs.
- I vår tid är fett är omoraliskt, både att äta fett och att vara fet är fel. Fett står för det okontrollerade, för dumhet och lathet, säger Charlotte Sinding.
Hon fick efter hand tankar om att skapa en andra handsmarknad för det bortsugna, opererade fettet: att göra smycken av det. Tanken var att försöka förhöja det minst önskade på kroppen till något nytt, men utan att göra om det till något insmickrande. Silikon är det dominerande materialet i hennes verk. På ytan är objekten svagt blå- och rödstrimmiga under puder av talk. Till detta har hon fogat klassiska smyckematerial som t ex vita pärlor och facetterade hängen, textila band påminner om detaljerna på fina underkläder.
Volymerna på utställningens smycken är väl tilltagna – Charlotte är medveten om att det lätt upplevs som störande när storleken på sådana objekt överdrivs. De kan lika gärna tas för skulpturer, men noggrant formgivna för att fungera som fullt bärbara smycken.
- Med dessa former och storlekar skulle mina smycken kunna ses som extra kroppsdelar. Jag vill tro att vissa kan se en lockelse i att bära dem av detta skäl, säger Charlotte.
I detta projekt har en av Charlotte Sindings utmaningar varit att skapa former som ligger bortom det föreställande. Hon har tidigare visat verk bestående av elegant och naturalistiskt återgivna hundar, katter och blommor, och fått mycket beröm för de fina figurerna. Charlotte började bli rädd för att fastna i den sockerfällan och i slentrian fortsätta med det hon ofta fått mycket uppskattning för.
Charlotte Sinding är på sätt och vis en ganska typisk samtida smyckekonstnär; hon är född 1972 i Korea, uppvuxen i Norge, utbildad där, i Sverige och i Tyskland. Sedan 2001 bor och arbetar hon i Stockholm. Precis som hennes smycken är hon svår att typologisera nationellt och kulturellt. Dock inte historiskt: den blandade bakgrunden och multinationella utbildningen präglar många av hennes kollegor i skrået.
För mer information kontakta Åsa Skogberg, utställningsansvarig, på tel 08-300 280, e-post asa@platina.se
I alla fall det högra paret fötter är onda idag, men det var värt det att ha klackar i alla fall igår. På tal om klackar så tror jag knappt att jag har sett så många skyhöga klackar vid samma tillfälle tidigare. En del var bisarrt höga. Malin fotade en hel del skor när vi satt och vilade oss och tog denna bild, så så småningom får ni säkert se några.
Annars var det förbluffande och inspirerande mycket roliga kläder och skor. Inte alls det enhetliga svarta som man hade kunnat tänka sig. Dock var det minst 3 personer förutom jag själv som hade lack-leggings. Lite kul.
Jag tror det är första gången som detta händer - att ingen av oss har uppdaterat på så länge så att alla äldre inlägg har hunnit försvinna in i arkiven och bloggen därmed är tom på startsidan. Så kan vi ju inte ha det. Kanske småbarnslivet nu tar ut sin rätt. Men imorgon ska vi i alla fall på Modette-partyt, det ska verkligen bli superskoj! En snabbläsning av första numret som kom i ldan idag bådar mycket gott! Modette känns helt rätt helt enkelt!
Om jag hade haft lite smalare axlar hade jag passat in i en kort/vid kavajsak i grårutigt från Lindex. Den är supercool (tycker jag) med trekvartsärmar som avslutas med en volang kanske man kan kalla det. Fast den är rätt snäv. En snäv volang? Ja, hursomhelst. Och så är den lilla runda kragen liksom rynkad. Men, som sagt, axlarna får inte plats. Inte amningsboobsen heller, fast de krymper ju, men det gör ju knappast axlarna :-(
Jag vet att jag sett originalet bland några catwalk-bilder, men jag minns inte vem som gjort de där roliga ärmarna nu. Och inte hittar jag någon bild heller.