Skip it
Några tankar efter att ha läst klart Paul Austers "Oracle Night":
- Långa fotnoter i en roman (med litteraturhänvisningar till riktig facklitteratur) gör den inte mer lärd. Eftersom innehållet i dem lika gärna kunde ha varit med i huvudtexten (och gjort den ohållbart lång och spretig) är det också ett tecken på att det lika gärna kunde ha strukits.
- Jag skulle vilja kalla den dragspelstekniken, hur Auster alternerar mellan ganska långsam prosa med luftiga idéer och en distanserad berättare för att sedan dras ihop och behandla de minsta av detaljer (vilket gör att vi fäster vikt vid dem, men de är bara hugskott eller falska ledtrådar). Effektivt för att upprätthålla intresset, men frustrerande eftersom Auster inte trycker på de rätta knapparna och spelar någon melodi.
- Antingen har jag missat något viktigt (man har ofta den känslan när man läser Auster, men den är oftast felaktig) eller så innehöll den här romanen absolut ingenting. Hundra tjuvstarter.

Kommentarer
ojhjälpoj!!! men du har brukat gilla killen eller? jagmåstenogläsaändå.
Postad av: Karin | december 30, 2003 11:23 EM
Jag gillade den. Sådär. Ren underhållning. Ingen New York-trilogi, men den håller ändå. Om än bara för 'en bok som handlar om en författare som skriver en bok som handlar om en man som läser en bok som heter samma sak som boken man själv läser'-grejen.
Postad av: plank | december 31, 2003 3:56 EM
Läs hans fru istället!
Siri Hustvedt: All that I loved
Postad av: Agnes | januari 6, 2004 8:41 EM
Hans fru kommer till Internationell författarscen på Kulturhuset/Café Panorama den 24 mars kl 19.
http://www.kulturhuset.stockholm.se/default.asp
Postad av: Malin E | februari 10, 2004 11:34 FM