mymarkup.net

Jag tycker Timbro är rätt söta ändå. Lite som en del av mina elever, som med tindrande blick förklarar att kapitalism, marknad och ekonomi är samma sak... DNs sågning är dock av den kalibern att man undrar om Zsiga inte rodnade lite. Att inte faktakolla alls är ju rätt Timbro, men "miljontals amerikaner"? Karln får ju Michael Moore att verka petig med data...

Jag tycker Timbro är rätt söta ändå. Lite som en del av mina elever, som med tindrande blick förklarar att kapitalism, marknad och ekonomi är samma sak... DNs sågning är dock av den kalibern att man undrar om Zsiga inte rodnade lite. Att inte faktakolla alls är ju rätt Timbro, men "miljontals amerikaner"? Karln får ju Michael Moore att verka petig med data...

Jag har sett många fördömanden av Zsigas bok, men inte många som tagit upp hans huvudpoäng: att det är hyckleri att påstå sig värna om tolerans och pluralism, och sedan skrika att man vill mörda alla som inte delar ens åsikt.

Är det faktiskt så? Jag, t.ex., är för tolerans och diskussion. Ibland, för att göra en poäng, kan jag säga saker som: "...och alla som inte fattar det kan dra åt helvete." Och spela våldsamma dataspel. Och tycka att om någon nu skulle råka knäppa t.ex. Rumsfeld så kanske jag inte skulle sova sämre. Eller tycka att om en skinnskalle råkar få stryk så är det kanske så att han tiggt om det. Dylika småparadoxala saker drar vi alla omkring med. Att påstå att det är hyckleri är nog att ta i, om man inte vill göra en poäng av att människor faktiskt är lite småkomplexa och ibland motsägelsefulla.

Jag kan tänka mig att det finns högermänniskor som tycker att familj är viktigt, och ändå tittar en extra gång om en mycket vacker människa går förbi, och kanske t.o.m. tänker en erotisk tanke. Skulle inte kalla detta för hyckleri, dock, för att det gör ordet helt och hållet jävla meningslöst. Ungefär som Zsiga är rätt meningslös.

Jag tycker att det är en viss skillnad att säga "alla som inte fattar det kan dra åt helvete" till sina vänner, och att t ex stå på Grammisgalan och mordhota moderater eller stå utanför Slottet och uppmana folk att våldta prinsessan Madeleine. Även Zsiga gör den distinktionen i sin bok. Krogdiskussioner är en sak, offentligt samtal ett annat. Jag ser t ex ingen principiell skillnad på de hatiska, våldsromantiska raptexter som Zsiga citerar och vit makt-musik.
Zsigas kritiker säger att han inte förstår humorn och ironin i sådana uttalanden, men jag tror inte att de skulle tycka att det var särskilt roligt om en kristdemokrat ställde sig på Grammisgalan och skrek att han ska döda alla bögar. När Linda Skugge uttrycker en förhoppning om att en debattmotståndare ska bli infertil tycker jag att det är lika avskyvärt som när Bert Karlsson sa att han hoppades att Bengt Westerbergs dotter skulle få aids.
Ditt exempel med erotiska tankar tycker jag är irrelevant.

Att det sägs mycket dumt förnekar jag inte. Men frågan blir hur det skall läsas/tolkas. Häri finns flera saker som borde åtskiljas:

Idén om att "Vänstern" är ansvarig genast när någon som säger sig vara vänster säger något dumt. Kent (rapparen) är en idiot som vill provocera (finns många sådana, i alla läger). Sedan att han kallar sig vänster eller revolutionär eller något liknande ser jag inte som ett misslyckande för vänstern, och ser inte att han automatiskt skulle vara ett språkrör för "Vänstern" (vad nu sedan det är). Det här är kanske Zsigas största svaghet, att han skapar en konstig figur som han kallar Vänstern, utan att alls se det karikerade i detta.

Det andra är det där med hyckleri, specifikt termen hyckleri/"att hyckla". Zsiga vill ha det till ett stort principiellt problem att folk kan ha komplexa och t.o.m. motsägelsefulla åsikter. Det är rent ut sagt dumt. Vi har ALLA sådana (och det var vad jag lite oelegant försökte påpeka med mitt familj/erotik-exempel). Jag tycker t.ex. att det är bra att man betalar mera skatt om man tjänar riktigt mycket (en inte speciellt subtil rättviseprincip, men ändå), men surar ändå över att mina skatter är höga. Paradoxalt? Javisst! Men jag tycker inte att jag hycklar. Sade jag något i stil med "Alla som skatteplanerar ska i fängelse!" och sedan själv gjorde det, ja. Men bara för att jag kan ha flera, inte perfekt samstämmiga, åsikter samtidigt betyder inte att jag hycklar. Därför blir Zsigas attack på t.ex. Robyn (eller vad hon nu heter) så banal. OK, hon har utopiska och pragmatiska åsikter samtidigt? Vem fan har inte det? Jag vill gärna att alla skall vara vänner, men orkar inte prata med varje fyllo som kommer emot. Är jag därmed en hycklare? Vad kräver vi egentligen av folk?

Javisst, folk säger mycket dumt. Men vad kan vi påvisa därmed? Javisst, vi har därmed bevisat att det finns en massa människor som inte är särdeles klipska men ändå får uttala sig för att de är berömda - en inte särdeles ny upptäckt. Vad Zsiga försöker få det till är att det finns ett fundamentalt fel hos folk som tänker annorlunda än han - en minst sagt tvivelaktig slutsats. Skulle detta vara en analys av medias förkärlek för provokationer och billiga poänger, bra. Nu är det banal populism.

Jag kan väl ännu påpeka att jag inte försvarar popsnören som säger dumheter, eller Linda Skugges triviala försök att skapa rabalder. Jag är inte ens speciellt förtjust i vänstern (vad det nu sedan är), för att jag tycker den ofta är rätt korkad och dogmatisk. Men idiotierna från Timbro har jag ännu svårare med. Obelästa små glin som försöker leka samhällskommentatorer, usch. Må vara att det finns rappare som säger idiotier, men åtminstone utmålar inte dessa sig som stora tänkare.

Tack Alf, you made my day!

Det är relevant att kalla boken ”Popvänstern” eftersom den handlar om popstjärnor, nöjesskribenter, osv som svänger sig med vänsterklyschor. Den är inte ett angrepp på Göran Greider eller andra hederliga vänsterdebattörer. Det ”finns många sådana, i alla läger”, skriver du. Jag tror att det blir svårt att sammanställa en bok med liknande citat från ledande liberaler. Däremot från extremhögern, vilket visar att ytterligheterna berör varandra.

Tack Martin, YOU made MY day!

Tack Martin, YOU made MY day!

Tack Martin, YOU made MY day!

Tja, visserligen förtjänar Martin hur mycket tack som helst alltid för sina smarta och välformulerade inlägg men jag ska kanske variera lovorden ;-) Tre lika i rad...nja, det hängde sig.

Det intressanta är att många av de som kritiserar boken inte själva har läst den. Det enda de vet är att a) Zsiga är moderat b) det är timbro som har gett ut den c) den kritiserar vänstern.

Det räcker tydligen för att den ska sågas utav någon som inte här läst den - eller möjligtvis snabbt bläddrat igenom den.

Är det inte så att alla dessa som har en åsikt om en bok de inte har läst "bevisar" lite att det existerar en intolerant (pop)vänster? Det känns onkligen så...

Det intressanta är att väldigt få kommenterar den kritik boken fått, utan presenterar alla möjliga konstigheter som a) de som kritiserar har inte läst den (Hur fan vet man det? Är man kanske synsk?), eller b) gnällande om att ingen vill tala om det "egentliga" med boken (Uppenbarligen så att bokens fel och stupiditeter skall förbigås, och man skall läsa blott de delar som är "huvudpoängen".).
Som Daniels lilla idé om att det finns sådana (Vilka då? Vänsterspöken?) som bara vet att Zsiga är moderat, ger ut på Timbro och kritiserar vänstern (Här gör ju Daniel ett misstag, för OM HAN LÄST BOKEN, vet han ju att det inte är vänstern generellt som Zsiga kritiserar...). Vilka är det, Daniel? Kan du ge några namn? Eller är det mera av den klassiska Timbro-taktiken, att hitta på sina fiender så att de blir lättare att kritisera?

Ok...jag ändrar mig. Många som jag har läst som kritiserar boken KÄNNS som om de inte har läs boken. De har kanske gjort det men tydligen inte begripit. Johan Lindqvists krönika i GP är ett typexempel på detta - speciellt när han går in på irrelevant trams om att Zsiga säkert lyssnar på e-type o tysk hårdrock eftersom han har mage att kritisera popvänsterns åsikter.

Likdant med Björn Fritz när han skriver "Zsiga ogillar att folk inte tänker rätt och köper halmhattar och lyssnar på något trevligt (Connie Francis antar jag)." vilket givetvis bara är dumheter. Det första köper jag...Zsiga antar en attityd som är minst lika egeocentrerad som popvänsterns, dvs "alla som inte tycker som jag har fel" (vilket gör att det inte bara är vänstern som får en känga. Ja, jag har läst boken). Det andra om halmhattar och lyssnar på "nåt trevligt" är enbart dumheter. Kanske har Björn läst boken och skriver dit det för att få folk att tro att Zsiga är en halmhattskille med fin, "borgerlig" musiksmak. Eller så har inte läst det och ANTAR bara.

I vilket fall som helst är det grundlöst - och låt mig påstå- korkat.

Nu mår givetvis alla politiska böcker bra av lite kritik. Men problemet är att så fort nån meningsmotsåndare hittar någon eller några felaktigheter eller "stupiditeter" så avfärdas hela bokens resonemang. Vi ser det i "fallet Zsiga" men kanske ännu tydligare när det gäller Michael Moore (på rakt motsatta sidan). Moores böcker och filmer är fyllda av felaktigheter och tvivelaktig statistik och påståenden - givetvis värt att kritisera (även om vänstern gärna bortser från dem helt...) men problemet gör att kritikerna då ENBART fokuserar på felaktigheterna istället för att diskutera temat i böckerna. Själva poängen i debatten försvinner så fort nån snusförnuftig timbrokille eller vänsterjournaslist hittar några felaktigheter.

Tack Daniel, för en mycket bra kommentar. Tar tillbaka alla elakheter och ber om ursäkt. Håller inte helt med dig, men du har helt rätt i att folk har lite förfallit i sin kritik (fast visst gör Zsigas stil det lätt att sjunka till den nivån). Det är, tycker jag, korrekt att kalla det korkat att anta att Zsiga lyssnar på E-Type (och rätt elakt - "them's fighting words!").
Sure, jag köper utan prut att det finns idioter på båda sidor. Och visst låter många av kritikerna som de främst läst pressreleasen. Men jag tycker ändå att DNs sågning lät påläst och var förödande rolig.

Till det andra kan man kanske konstatera att problemet med både Zsiga och Moore är att varkendera har en speciellt klar tes de driver (förutom de vanliga "partisan attacks"). Så det blir rätt svårt att diskutera temat, eftersom det är så grumligt. Istället dänger vi på, i en semi-intellektuell form av fribrottning...

Skillnaden mellan Moore och Zsiga är väl att Moore far med osanning för att stärka sina grumliga teser. Vad jag förstår av recensionerna av Zsigas bok har man inte kunna belägga några sakfel som påverkar hans tes (eller alla rimliga tolkningar). Och det är naturligtvis en djävla skillnad. Även försiktiga kritiker varkar hänga upp sig på att Zsiga publiceras på Timbro förlag och att Zsiga är liberal. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det har med saken att göra.
Fenomenet han beskriver handlar ju om hyckleri och är helt oberoende av hans egna åsikter. Det verkar som att flera kritiker egentligen håller med honom men vägrar att erkänna det för att han tillhör fel politisk gruppering. Det hela påminner om mottagandet av Per Ahlmarks böcker - det galna kvartseklet och det öppna såret-där han obönhörligt avslöjar svenska medlöpare och diktaturkramare. I spalterna påstods då att Ahlmark citerade på ett ohederligt sätt, att om man läste citaten i dess kontext så skulle det framgå att det egentligen handlade om något annat. Jag har förgäves sökt en text som belägger detta men inte lyckats hitta någon. Ändå återkommer detta påstående om Ahlmark om och om igen. Det förefaller som om vänsterskribenter inte bara hycklar utan dessutom är riktigt ohederliga.

"Det förefaller som om vänsterskribenter inte bara hycklar utan dessutom är riktigt ohederliga." Jisses. En generalisering helt i klass med Moore. Och, måste man tyvärr konstatera, av en typ som dödar mitt intresse för att debattera det hela totalt. Tyck så, då. Alla vänsterskribenter är ohederliga och alla "liberala" är missförstådda små helgon. Vad trevligt det måste vara att vara så säker. Jag är förvirrad, och ser dumheter på båda sidor. Men så är jag bara människa också.

Alla vänsterskribenter är inte ohederliga hycklare. Och inte alltid. (Fast du skrev ju nyss att dom ofta var korkade och dogmatiska) Jag syftade på hur man bemöter dessa två skribenter (Zsiga och Ahlmark) och implicit inbjöd jag de som vet vad jag talar om att visa på i vilka fall Ahlmark har citerat ohederligt eftersom vänsterskribenter ofta påstår att det är belagt.
På samma sätt påstås det att Zsiga far med osanningar "Karln får ju Michael Moore att verka petig med data..." Undersförstått att Zsiga har mer felaktigheter än Moore.

Nåväl. vilka faktafel har nu Zsigas bok?Varsågod, upp med bevis.

Du koketterar med din förvirring men tvekar inte att håna liberala skribenter. Så du verkar ändå på något instinktivt sätt veta vart du hör hemma. Debatt nivån har du själv lagt med din generalisering om Timbro "... idiotierna från Timbro har jag ännu svårare med. Obelästa små glin som försöker leka samhällskommentatorer".
Att du är förvirrad kan jag hålla med om. Och det är en mänsklig egenskap, det är sant. Men tankereda och logik är också mänskliga egenskaper.

Satan, skrev ett långt inlägg och raderade det av misstag. Kort version:

Min första kommentar om Zsiga var ett skämt, en girling, en pik. Tycker Moore hanterar data ovarsamt, och Zsiga skriver om hur "miljontals" amerikaner dog i andra världskriget, och jag gjorde mig lustig över detta. I min värld är inte Erik Stattins weblogs kommentarspalt nödvändigtvis ett ställe där man måste hålla sig till det vetenskapliga sanningskravet, men om någon missförstod ber jag om ursäkt. Det var en girling, och överdrivet, och jag är ledsen för om det togs som ett objektivt uttalande. Men Linda Skugges diss av Zsiga är skön:
Lindas Diss

Och eftersom jag beställde seriösa mothugg på den kritik Zsiga fått före du krävde uppräkning av bevis av mig förväntar jag mig nu att någon kommer med detta.

Sedan tycker jag illa om Timbro för att jag är professor i företagsekonomi och på allvar försöker förstå globalisering med mera, och de presenterar sig som "sanningssägare" men skriver populistisk skit. jag tvingas så förklara för mina elever på t.ex. KTH att saker inte är så enkla som ett gäng av näringslivet anställda skribenter vill få det att verka. Man kan konstatera om Moore att han åtminstone är egenföretagare (vilket "liberaler" brukar tycka är jättebra), medan Timbros författare är hired hands. Han må skarva och ljuga, men åtminstone är han inte anställd för att så göra.

Och Johan, jag blir inte provocerad av att du försöker implicera att jag är dum i huvudet. Att bli bedömd utgående från några snabbt ivägkastade kommentarer på Erik Stattins blog är inte något jag ens tar på allvar. Jag har blivit kallad värre saker av seriösa recensenter, och sedan blivit professor vid 31, så din lilla släng tar jag inte så hårt på. Vill du på allvar föra denna debatt kan vi så göra. Hur ska vi göra det? Skriva var sin bok? Jag är på (har hyfsad relation till mina förlag), är du?

Kan inte låta bli att eka Linda Skugge:

"Har nån av dina moderatpolare sagt att "hörru, dissa den där Linda Skugge, hon är ju sån där feminist"?
Jag tycker inte att jag gör nåt annat än att dissa popvänstermänniskor.
Jag är ju som en gammal moderatgubbe som tycker att ungdomarna ska klippa håret och skaffa sig ett hederligt yrke och sluta klottra och jag hatar alla som reclaimar. Det framgår ju efter bara ett par krönikor av mig.
Hörru Zsiga, vet du vad jag tror? Jag tror att du tjatar så om mig i din bok bara för att få uppmärksamhet. Du är en liten pojkspoling som också vill bli känd.

Var det inte Guillou som sa att det är lätt att göra karriär genom att kritisera honom offentligt? Det är likadant med mig, det är lätt för Erik Zsiga att bli känd och få en egen spalt och ett par pratminus i en stor tidning och få sitta i ett par soffor om han kritiserar mig. För att han vet att tevesofforna brukar ringa mig.
Smart grabben. Hoppas du blir känd krönikör nu."

Nej, usch, nu lät jag ju mig bli provocerad. Gör en bedöming av läget:

Jag har gjort lite väl slängiga uttalanden, vilket även de andra i debatten gjort (en eloge till Daniel för den redigaste kommentaren i denna spalt). Sånt händer, men jag borde ändå inte ha låtit så mästrande i mitt senaste svar. Jag blev provocerad, och barnsligt nog tillgrep jag en lätt nedlåtande ton. Skall försöka bättra mig.

Tänker inte fortsätta denna debatt, eftersom det skulle kräva att jag börjar köra fram hela artilleriet. Och jag är på semester, och får inte betalt för det, så jag tänker inte göra detta (så mycket kapitalist är jag). Och så intresserad är jag inte av frågan. Om Johan eller någon annan vill fortsätta detta med mig föreslår jag att vi gör det ansikte mot ansikte. Jag är alltid OK med att diskutera med folk, men detta är inte rätt ställe.

Kom ihåg: Arguing on the internet is like running in the Special Olympics - even if you win you're still retarded...

Att hänvisa till att man är professor brukade kallas Påfågelsargumentet när jag läste filosofi. I stället för att argumentera hänvisar man till en fin titel. Oftast någon man citerar, mer sällan sin egen.
Din första kommentar var ett lågvattenmärke som ingen passerade. Det var allt övrigt du skrev som fick mig att instämma i att du var förvirrad. Jag förstår att du inte orkar dra fram hela artilleriet när du är på semester. Men något argument eller belägg för dina påståenden hade man väl kunnat förvänta sig.

Tjosan. Efter att jag bett om ursäkt för att ha gett mig in i en barnslig debatt, blir jag attackerad för samma sak. Och att sedan dra fram ett "när jag läste filosofi" kallades något mycket fulare, sist jag kollade. Faktum är, och det borde du inse om du läst något över huvud taget, att jag de facto har försökt diskutera, medan du kommer med den typ av löjlig fjortis/Timbro-argumentering som inte bevisar mycket annat än att du knappt skulle klara en riktig diskussion. Zsibo är en fjant, folket på Timbro är fjantar (och detta är alltså min vetenskapliga analys efter att tyvärr ha tvingats läsa deras dravel), och fram tills du kommer med ett enda påstående som har mera kraft än dina små "ja men bevisa det, bevisa det" som en tonåring med ADHD så är du en fjant. Lilla gosse, vad trött jag blir på sådana som dig, som inte klarar av den minsta lilla kritiska diskussion. Kom med ett jävla påstående, ett litet ens, så kanske (kanske) jag tar dig på allvar. Nu tänker jag utgår från att du är trolling (d.v.s. provocerar bara för sakens skull), och därmed ignorera dig.

Jag ber om ursäkt av alla de seriösa människor som råkat läsa detta, men små provokatörer helt utan egna åsikter tenderar att få mig upprörd. Här erbjuder man chansen att de facto diskutera frågan, och vad får man? En frustrerad liten människas "du rå!"-argumentering. Som sagt, förlåt alla andra, speciellt Erik.

Jag vill dessutom påpeka att ingen (INGEN) har svarat på min fråga om de vill bemöta kritiken på Zsigo. INGEN. Säger en del, eller hur? :-)

Hehe. Pissing contest. Catfight!

Alf, bygger du på myten om dig själv, eller vill du bara synas i "Stattins enkla fora som jag egentligen inte alls bryr mig om"?