mymarkup.net

Man ska ge credit när man sprider någon annans nyhet - ända tills storyn är så etablerad att det inte längre är någon nyhet. Så är det bara.

Att bygga sin egen karriär på att stjäla andras åstadkommanden är just - stöld.

Men det sitter ofta långt inne... I synnerhet credit mellan värsta konkurrenter (som AB och Ex) blir sällan av. Där lägger man till ett pratminus, och kallar grejen sin egen.

Om däremot Ab plockar en story från Borlänge tidning, så brukar de ge credit (inte alltid dock, vilket resulterat i rättsfall).

Man ska ge credit. Punkt.

Erik,
Thanks for the plug. I have been lurking and enjoying MyMarkup for awhile.

A few points. Per is right. Credit is simple to give and never optional. What DN did was wrong. Full stop. They should print a retraction/apology and fire Borgström...a typical response.

Also, we have a number of other examples. We will be releasing them soon.

Michael

Äh, vilken jävla storm i vattenglas, lägg ner. Alla snor av alla hela tiden, välkommen till journalistiken. Sparken? HAHAHAHA. Ja i USA, kanske.
F.ö. sätter jag ingen vidare tilltro till den här Moynihan efter att ha läst igenom en del av hans blog. Hans Bill O'Reilly-journalistik lär inte bli långlivad i Sverige.

Jag tror nog att det ligger en hög refuseringsbrev bakom det här.

Att han dessutom skriver "The blogosphere puts the heat on Borgström" efter att Erik och Stefan nämnt hans lilla utfall är ju direkt larvigt.

Så. Nu har jag redan lagt för mycket tid på den här pappskallen. Aldrig mer.

Storm i ett vattenglas är det givetvis inte, Marcus underskattar nog svenska mediers pressetiska hållning. Det är ingenting som kvällstidningarna kommer att blåsa upp på löpet imorgon givetvis, men inom branschen är detta en mycket stor nyhet. Det slår hårt emot DN:s legitimitet och kommer - när det kommer ut i vanlig press, för det kommer det att göra - förhoppningsvis leda till en större granskning av stringer/korre-materialet som levereras.

Blir det en fortsättning i form av mymarkup.net vs Spectator? Du skrev ju om det här i januari :)

"inom branschen är detta en mycket stor nyhet"

jomen tjenare.

"Alla snor av alla hela tiden, välkommen till journalistiken"
Ja, med en sådan inställning kan vi ju lägga ner alla tidningar, tv-kanaler och radiostationer och låta TT sköta allt. För mångfald är ju bara skit och inget att sträva efter...

Klart det förekommer en hel del stölder inom journalistiken. Men just därför är det ju bra att de uppmärksammas.

Moynihans avsiker med artikeln må vara personliga (det har jag ingen åsikt om), men det är fortfarande en intressant artikel och bra att det lyfts fram. Plagiat inom journalistiken må vara vanligt, men det ska bekämpas så gott det går.
Dels på grund av den juridiska delen. Det finns en anledning av vi har något som heter upphovsrätt. Men även för journalistikens egen skull. För om detta (DN:s kopierande) inte är en stor grej utan anses vara okej, var går då gränsen?

Eva: Spectator hävdar med bestämdhet att det inte ligger något personligt bakom det.

Wow. Talk about shooting the messenger. With all due respect, I am a bit confused as to why the focus of this discussion is on me, one of the article's authors, and not Peter Borgström, the one who has been plagiarizing. To the suggestion that I am some sort of "Bill O'Reilly journalist" (over at the Spectator, Marcus called me "Sean Hannity", another Fox News blowhard, for those blissfully unaware), I am deeply confused. I am, if it must be known, a libertarian, not, if we are using American standards, a died-in-the-wool Republican. But again, why am I defending myself here? But let me repeat this slowly and clearly: the article about Borgström has absolutely nothing to do with politics, and nothing to do with Borgström. As Lars Linder himself makes clear (and every professional journalist in the world would confirm), stealing articles is wrong. It should also be noted that we cite a number of examples of Borgström getting things wrong and, in one example, inventing an angle.

But it is clear that the Spectator is some right-wing hatchet publication, right? The Spectator blog has, thus far, three contributors. Myself, on the libertarian right, if you will. Paul O'Mahoney, an apolitical guy…but basically a centrist. And Aidan Isherwood, a leftist. Our goal has always been a fair representation of the political spectrum. So before the Spectator is slandered as a "O'Reilly, Hannity" rag, let me make this point very clear: our newspaper is, in part, a journal of opinion. In our version of a journal of opinion, all view points will be represented.

As for the blogosphere keeping the heat on DN: in comparison to the mainstream media, it is indeed. And to the point that Marcus has made both here and on the Spectator (that the Swedes don't care for this kind of journalism, whatever that means): I hope you are wrong. I see nothing in the "Swedish culture" (whatever that could mean) that would preclude people from being critical of news providers…in fact, it is our duty to make sure we are being told the truth.

It is a wonder to me that independent media outlets, putting pressure on the corporate guys, are so roundly denounced by those who should, logically, be the most supportive. But political fanaticism is what it is; and if my worldview is divergent, it seems, everything coming from my typewriter is suspect.

Again, it depresses me greatly that the Spectator released what we believe is an a story on an important issue and the reaction, so far, has been a mix of silence and ad hominem attack. If any of you have criticism of the piece as journalism—the 'tone' is, of course, a personal preference issue—please forward them to me.

Gud vad tråkigt det vore med en tidning som inte plagierade, kopierade och rewritade.

Varför vore det tråkigt? Vad är det som är tråkigt med journalister som har egna ideer? Är det inte ren lathet att inte komma på egna grejor att skriva om i New York?

"All writing is in fact cut-ups. A collage of words read heard overhead. What else?"
(William S. Burroughs - The Cut-Up Method of Brion Gysin)

Paul O'Mahony: Frågan är alltså hur man ser på skapande. Antingen tänker man sig skapande som en process där ett isolerat subjekt skapar något ur intet. Eller så menar man (i likhet med teoretiker som Benjamin, Barthes, Foucault) att all text i grunden handlar om återanvändning av språkliga fragment, men att det sker förskjutningar i deras innebörd när de placeras i nya sammanhang, omkombineras och genomgår urvalsprocesser, dessa förskjutningsprocesser faktiskt skapar något nytt. En enkel blick på såväl nyhetsjournalistik som blogosfär gör det rätt tydligt att kopiering och olika nivåer av "plagiarism" är regel snarare än undantag. Det finns bra och dåligt gjord plagiarism, men att plagiarism i sig skulle vara förkastligt är en moralisk värderingsfråga. Visst råder ett hyckleri kring förhållandet mellan journalistik och plagiarism. Men om man stör sig på det hyckleriet är det nog upphovsrättsmoralismens normer och inte enskilda plagiarister som man bör ge sig på.

Dagens DN: Kopiorna firar triumfer
Copyriot blog

Are we really into this territory now? Rationalizing plagiarism? Saying, it's all plagiarism in the end? Take an example from our piece: NY Times reviewer says "my favorite photograph is a close up of a lobster claw." Borgström says "my favorite photograph is a close-up of a lobster claw." The rest of the article is also cribbed from the Times account. The Times is never mentioned. That is ok? You can't be serious? Reference Burroughs and Derrida all you want, but that is plagiarism.

I must say, this is a wonderful exercise in defending the indefensible; when the evidence is overwhelming, rather than challenging the evidence, you challenge the very concept as illegitimate. Foucault and the stable of post-modernists and critical theorists offer a wonderful series of escape routes: there is no truth, history is a text, etc. Thankfully, no news organizations see it this way, including DN and the NYTimes.

If it is ok with you, I am going to cut-and-paste your response, strip it of its byline and claim it as my own. Besides, life is a series of borrowed thoughts.

Michael, say what you want about theories (altough I didn't mention Derrida) and steal my response however you want to, but you still have to explain why plagiarism would be "indefensible". Doesn't matter. It is enough to open a random swedish newspaper any day, to find the same kind of quoted sentences without quotation marks as you referred to, plagiarised from foreign papers or more often from press releases.

Copyriot, du undrar vad skapande eller kreativitet är. Vi kanske kan använda oss av ett exempel för att definera:

- skaffa dig ett jobb i staden som aldrig sover, ett jobb som de flesta hårtarbetande journalister bara kan drömma om.
- stig upp på morgonen och läs New York Times
- skriv ner det som du gillar mest och översätt det till ditt modersmål.
- skick över din översättning med modifikationer till din redaktör utan att ange källa [nu ska du inte bli så där postmodernistisk igen och fråga, men vad är källan om inte människans alla skrifter genom tiderna? Nä du, källan är NYT].
- få betalt och skratta hela vägen till närmaste bank

Där har men det. En mycket kreativ syn på journalistik. En lat journalists skapelse om man så vill.

Det här handlar inte om intertextualitet eller konstverket i den digitala reproduktionens tidsålder, utan om journalistisk etik. Benjamin, Barthes och Foucault var mycket smarta grabbar allihopa och inte tror jag att någon av dem hade försvarat Peter Borgström som du gör.

Eller kanske Foucault & co. hade hållit med dig, det vet jag inte. Men i sånt fall skulle de också ha fel.
Borgström får gärna klippa och klistra för min del men då måste han namnge klippkällan. Att plagiat är en moralisk värderingsfråga råder det ingen tvekan om men alla tidningar i den demokratiska delen av världen är helt överens om att det är fel, vill säga omoraliskt. Har alla fel?

Alla har väl noterat Moa Erikssons ledare i SvD i dag? Den handlar om flera fall av plagiat och hon nämner Spectators avslöjande av en DN-korrespondent, dock utan att namnge Borgström.

http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_7976519.asp