Tidningen Arbetaren om arbetarrörelsen i Iran (och bloggar, så klart)
Rasmus Copyriot tipsar om senaste numret av Arbetaren, som har flera reportage om arbetarrörelsen på tvärs mot diktaturen i Iran, skrivna av Andreas Malm och Shora Esmailian (tyvärr inget på nätet Update: Maxine tipsar om att bilagan visst finns som PDF, men den kostar bara 15:- hos närmsta hökare, eller läs den på bibblan).
Bland allt läsvärt hittar man en del om hur Internet och webbloggar används för att organisera och koordinera de olika förbjudna arbetarkommittéer som verkar på fabriker i hela Iran - "löst sammansatta diskussiongrupper [som] uppstår för att diskutera problemen på arbetsplatsen och vad man kan göra åt dem".
(Vad en webblogg är, något som åtskilliga ASCII-tecken brännts på, är helt kulturberoende och får gärna vara det, vad mig anbelangar).
Vidare:
Bland allt läsvärt hittar man en del om hur Internet och webbloggar används för att organisera och koordinera de olika förbjudna arbetarkommittéer som verkar på fabriker i hela Iran - "löst sammansatta diskussiongrupper [som] uppstår för att diskutera problemen på arbetsplatsen och vad man kan göra åt dem".
"Arbetarkommittéer på olika fabriker i Teheran, och i olika delar av Irans väldiga territorium, har börjat knyta kontakter med varandra. Det sker via internet. Webblogg - en iransk innovation som ursprunligen kom till just för att möjliggöra den kommunikation regimen bannlyser - används flitigt kommittéerna emellan."
(Vad en webblogg är, något som åtskilliga ASCII-tecken brännts på, är helt kulturberoende och får gärna vara det, vad mig anbelangar).
Vidare:
"Det är just detta uppfinnande av en arbetarrörelse som människorna i rummet i Teheran är fullt upptagna med. De ingår alla i ett nyfött nätverk av arbetaraktivister. Det har utvecklats under det senaste året och kallar sig - som becteckning på en allmän tendens snarare än ett organisationsnamn - Pishrovan-e jonbesh-e kargari - eller De progressiva arbetarenas rörelse.
Löst sammanfogat har nätverket sina knutpunkter i kassor och arbetarkommittéer i norra och centrala Iran. Anonyma mejlkonton, webbloggar och vänskapsband håller dem samman.
Internetberoende skapar emellertid problem: de många arbetare som saknar tillgång till nätet, eller som inte har utbildning eller ens läs- ich skrivkunskaper, kan inte höra av sig. Men hemma hos Mohsen Hakimi vänds problemet till en solskenshistoria. Åtta icke läskunniga arbetare i en liten stad i norra Iran bestämde sig en dag för att lära sig internet, samlade ihop pengar till en dator, en plats i ett café och lön för en instruktör och har nu regelbunden kontakt med rörelsen.
Under det långa mötets gång kommer ett mejl från andra sidan Iran. En grupp arbetare och studenter i Mashhad, landets näst största stad nära gränsen mot Turkmenistan, skriver att de hört talas om rörelsen, sympatiserar med idéerna och vill veta mer.
En upprymd självsäkerhet sprids genom rummet."
(Den person som brukar sägas vara den iranska/persiskspråkiga bloggsfärens upphovsman heter Hossein Derakhshan, boende i Kanada, och i hans Wiki hittar men ett dokument om "How to make a blogosphere").
(Hur decentraliseringen i bloggsfären och möjligheterna till anonymitet möjliggör fri informationsspridning och regimkritik i Kina kan man läsa om i artikeln "The 'blog' revolution sweeps across China" i New Scientist).
| Länk till det här inlägget
Lägg till i... 
del.icio.us.
Relaterat på mymarkup.net: Inlägget ej etiketterat.
Kommentarer
det går att se iranbilagan på nätet på www.arbetaren.se/tema/iran.pdf. Det går också att beställa den från Arbetaren.
Postad av: Maxime | december 20, 2004 7:27 EM
Tack!
Postad av: Erik | december 21, 2004 12:12 FM