mymarkup.net

Äpplen och päron? Så här är det: den konventionella synen är att public library i USA motsvarar folkbibliotek i Sverige. Punkt, slut. Enligt det konventionella sättet att räkna finns det 16 200 public libraries i USA och 290 folkbibliotek i Sverige. Punkt, slut.
Det finns ingen väg runt dessa påståenden. Du tror väl inte att jag skulle skriva något sådant utan att först kontrollera saken med sådana som vet mycket mera än jag?
Om man anser något annat, att konventionen är felaktig, a la bon heure, men då avviker man från main stream. Då är upp till dem som anser att konventionen är felaktig att förklara varför.
Att avfärda vedertagna begrepp med en god motivering är hur bra som helst: förklara för mig varför konventionen är felaktig och jag ska ha lärt mig något nytt. Jag kan ringa tillbaka till de personer jag pratat med som gav mig fakta och berättta att det finns några bloggare i Sverige som vet bättre.
Att avfärda vedertagna begrepp utan motivering -- som du gör i ovanstående inlägg -- är däremot oseriöst och tröttande.

Roland, jag tror inte att du (eller dina vänner som arbetar inom den internationella bibliotekssfären) har förstått terminologin. Om man skulle jämföra som du gör så skulle Selinas ha mer än 17 gånger så många bibliotek som Stockholm. (Där finns det tre bibliotek och i Stockholm finns det ett folkbibliotek. De bibliotek (centrals och branches) som du räknar i USA är diskreta enheter, alltså biblioteksbyggnader, men du jämför dessa med administrativa enheter i Sverige. Det är inte samma sak. När ska du förstå detta?

Läs här t.ex. om Stockholms _enda_ folkbibliotek:
"Stockholms stadsbibliotek är Sveriges största kommunala folkbibliotek och består av 44 bibliotek inom Stockholms stad."

Någon förstår inte, det är sant. Jag använder en vedertagen terminologi. Det handlar inte om att förstå eller inte. Det finns en anledning till att den används. Stockholm är naturligtvis ett specialfall, liksom alla storstäder. Skillnaden i frekvens är intressantare om man jämför två småstäder i varje land, där det i land A finns ett bibliotek i varje stad medan det i land B bara finns ett bibliotek i den ena staden.
Om Salinas skulle ha sjutton gånger fler bibliotek än Stockholm med mitt sätt att räkna och samtidigt bara ha tre bibliotek, då är din räkneövning bortom min förståelse, det erkänner jag. Grundfrågan är att jag kritiserat ett tv-inslag som går ut på att beskriva en bibliotekskris som inte finns mot bakgrund av felaktig information. Även om du har rätt i allt du säger -- och biblioteksetablissemanget fel -- så rubbar inte dina räkneövningar den kritiken. Om du vill tro att det är bibliotekskris i USA för att det tv-inslaget säger så, då får du väl tro det. Och därmed tackar jag för mig och tackar för ditt engagemang.

Roland: "[K]onventionell syn", "vedertagna begrepp" - sånt får kvällstidningarna och SVT ägna sig åt, medan vi(=bloggare) försöker approximera sanningen med hjälp av fler fakta och fördjupa debatten - det finns tid. Det verkar onekligen som att det dryga 16.000 biblioteken du hänvisar till är byggnader och den separata diskussionen om huruvida ett amerikanskt "public library" motsvarar ett svenskt "folkbibliotek" har jag inget emot att ta - återigen : vi har tid för det här! (Jag är inte just nu särskilt intresserad av om det existerar någon bibliotekskris i USA (men jag återkommer nog till det) eller huruvida SVT har framställt det som det - däremot är dina exakta fakta nog inte så exakta dina "konventionella begrepp" nog en aning tänjbara. (Tänk förresten hur det skulle gå om vi alltid förlitade oss på det vedertagna?!)

(Den andra saken som förmodligen blir bättre av en fortsatt diskussion om det här är att både din artikel och SVTs reportage kan nyanseras och inte bli till slagträn i en trist ideologisk swinging match.)

Erik, en slutkommentar till dig också, då tid ju nu en gång för alla är en begränsad resurs. Alltså, om vi alltid förlitade oss på det vedertagna skulle vi stagnera och inte lära oss mer. Men saker blir vedertagna av någon anledning, att avfärda dem därför att de slagit rot, utan vidare skäl, vore katastrofalt. Det är vad du gör i din kommentar ovan – om du har några skäl tiger du med dem. Det är motsatsen till att nyansera diskussionen och liknar väldigt mycket vanlig propaganda. Sen kvittar det ju vilka höga mål du säger att bloggosfären satt upp för sig själv, sanning, fakta, bla-bla.
Beträffande det totala antalet bibliotek i Sverige kontra USA är siffran mycket svår att få fram, men det tycks som om Sverige står sig väl vid en jämförelse, vilket ju inte skapar en bibliotekskris i USA, Och, till sist, är det ju detta min artikel handlar om, och inte på vilket sätt man räknar folkbibliotek: om man gör det så som jag påstår eller tvärtom kvittar för den poäng jag gör.
Du och Barsebäck får såklart blogga på om hur man räknar folkbibliotek, men det blir utan mina kommentarer. Dock, det var kul att du engagerade dig i det jag skrev, det uppskattar jag alltid. Hälsningar, RPM

Jag verkar ju ha hamnat helt fel när jag började undersöka dina siffror som tydligen har godkänts och kontrollerats av biblioteksetablissementet. Tydligen är det något som jag har missförstått när vi får fram så väldigt olika siffror (jag: tre svenska bibliotek på ett amerikanskt, du: två amerikanska bibliotek på varje svenskt) och det inte gör någon skillnad för poängen i ditt resonemang. Varför tog du då med exemplet i din artikel? Var det inte det själva grundtesen i din artikel; att man ska kolla upp sina fakta ordentligt innan man går ut och sprider propaganda?

(Jo förresten Roland, kan inte du kontakta American Library Association och säga åt dem att sluta skriva en massa antiamerikanskt strunt om den påhittade bibliotekskrisen. Jag har tyvärr inte tid att punktmarkera dem...)

A Propos en debatt:
http://www.weeklystandard.com/Utilities/printer_preview.asp?idArticle=5367&R=C49153E

Jag är inte så säker på att man verkligen räknar olika i Sverige och USA, vad filialer beträffar. Hur ska annars "16200 public libraries" tolkas med tanke på siffran 122000 nedan.
"The Institute of Museum and Library Services (IMLS) administer federal funding for the 122,000 libraries and 15,000 museums in the United States."
Länk: http://shorl.com/fimipudrupogo
122000 filialer verkar mer troligt (där ett bibliotek per cirka 2500 invånare ju verkar vara rena drömmen. Kan någon falsifiera detta?)

I Sverige har många filialer lagts ned p g a sinande resurser. 1989 fanns det 1455 filialer medan det 1999 fanns 1183 stycken (enligt följande avhandling:
http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2003/03-109.pdf )
Det blir cirka 8000 invånare per filial. Har USA således cirka tre gånger fler biblioteksfilialer per invånare? Det verkar så.

Jag har även sett uppgifter om att det år 2001 uppfördes 80 nya ”folkbibliotek” i USA, samt att 2004 års federala budget ökade biblioteksanslag med 15 procent, och budgeten för 2005 hade ökade biblioteksanslag med 11 procent. Det är dock troligt att dessa år föregicks av åtminstone ett års återhållsam budget och nedskärning.

Ser även att vissa stater skär ner budgeten med enstaka procent för kommande år. Det är kanske det som är bibliotekskrisen i USA? Med google ger dock ”increased library funding” ger 270 träffar medan “cuts in library funding” ger 330 träffar. ”library crisis” ger 260 träffar. Det verkar som att man I USA debatterar bibliotekssituationen mer än i Sverige. (Hur bra är ditt eget bibliotek!?!) I google ger de sökningen BIBLIOTEKSKRIS –USA endast en träff. All bibliotekskris vi tycks orda om på nätet är tydligen den i USA. Samtidigt som våra biblioteksfilialer ofta försvinner utan större debatt, va? Vi tror väl på vår goda stat, till skillnad från de i andra mer marknadsstyrda länder. Eller?

Barse:

Det American Library Association skriver är mest positiva nyheter för biblioteken. Se t ex den första länken jag har i föregående inlägg (Här förresten; jag taggar den, eftersom folk är sunt lata:
http://shorl.com/fimipudrupogo

Jag har vidare funnit länkar dit, där det står om uppförande av nya bibliotek samt massor om anslagshöjningar!

Vad förhållandet mellan filialer och antalet invånare beträffar, så verkar det ju enligt uppgiften jag förmedlade i förra inlägget som om du har fel -- d v s att det är du som förenklar genom att hävda att inte rättvis jämförelse görs genom att istället göra en orättvis jämförelse -- och att förhållandet till USA:s fördel till och med är lite bättre än det Roland angav! (Men det följer säkerligen som en naturlig följd av att USA har haft mycket bättre tillväxt än Sverige.)