mymarkup.net

I den eviga jakten på vad "Webb 2.0" egentligen är, som jag själv åtminstone mentalt deltar i (imorgon ska jag göra ännu ett förmodligen misslyckat försök att förklara det, på Kungl. biblioteket, efter att ha genrepat i misslyckandets konst på Stockholms länsbibliotek förra veckan) fyller Peter i några av bitarna kring asocialt, implicit deltagande och ett gammalt "medie"-tänk kring nätet:

Webben har under sitt första decennium setts som ett nytt medium – men med traditionella ögon. Det har hela tiden handlat om innehåll.

När det nu talas om användargenererat innehåll är det fortfarande de traditionella medieögonen som betraktar.

Ytterst handlar det om – vad? Om användare och deras handlingar. Kring medieinnehåll, javisst; det kommer ju inte försvinna. Och medieinnehållet kommer även i fortsättningen att ”genereras” av såväl användare som av de som tillhandahåller webbtjänster.

Men mindre och mindre av användarnas handlingar kommer gå att klämma in under parollen ”användargenererat innehåll”.

I allt mindre utsträckning kommer webben gå att begripa med de traditionella medieögonen.

(Meta-diskussion med mig själv: varför investera så mycket energi i att finna essensen i det? Varför inte bestämma mig, som en del andra (framför allt mainstream media), om det är hip or square, wired eller tired? Eller skriva om veckans webbtjänst som kommit ut ur alfa-stadiet? Förmodligen för att det är så intimt sammankopplat med hur jag lever mitt nätliv; det låter töntigt, men jag "lever" 2.0-tjänster. Då blir det viktigt. Inte så bra förklaring kanske.)

Update: Självklart behövs en ny term, Om Malik föreslår rent och slätt "innovation" istället för "webb 2.0" och skriver (som en kommentar till ett annat intressant inlägg):

Frankly the much overused marketing term (Web 2.0) has become a bit of a millstone around what is happening in the technology world. To retrofit everything into the Web 2.0 bucket is something just doesn’t make sense.