mymarkup.net

Anställda som TT talat med har kraftigt ifrågasatt det seriösa i att bli jämförd med apor. Och frågor reses också över hur underbyggda övriga ställningstaganden är när över 1 000 anställda tvingas byta jobbort.

Läs hela nyheten hos SvD. Jag gissar att Skatteverkets utredare har läst Malcolm Gladwells "The Tipping Point" när man ska göra sin omorganisering med färre och större kontor i landet.

Gladwell kokade ju ner Robin Dunbars (på bilden; professor i evolutionsbiologi vid Liverpool University) forskning kring storleken på apors hjärnor (egentligen bara neocortex) och gruppformering i den boken - 150 personer kan människor ha vettiga sociala relationer med, en slags kognitiv gräns. Dunbar kom fram till detta närmast magiska medeltal för människor (siffran för "lägre stående" däggdjur, med mindre hjärnor, är lägre) genom att dra slutsater från en stor mängd data för hur apor organiserar sig, men också för hur människor samlat sig i förhistorisk tid, när vi fortfarande var samlare och jägare, men också senare när vi började bygga byar. Också traditionell militär organisation, främst i Romarriket, hade en tendens att kretsa kring grupper på ca 150 soldater.

(När jag observerar mitt eget beteende i sociala nätverk på nätet ligger jag nog på en silkesapas nivå, med ca. 35 kontakter vart jag än vänder mig).

Du kan själv läsa Dunbars artikel "Coevolution of neocortical size, group size and language in humans" (i utkast) från 1993.

(Vetenskapliga hänvisningar är ju alltid övertygande, i synnerhet om det har med hjärnan att göra. Forskare vid Yale (som jag nämnde snabbt för ett år sedan) visar i en undersökning (artikeln "The seductive allure of neuroscience explanation" (PDF) av Skolnick m.fl. kommer att publiceras i Journal of Cognitive Neuroscience) hur i sammanhanget helt meningslösa neurovetenskapliga förklaringar (i stil med "Hjärnröntgen av frontalloben visar på ökad aktivitet...") till psykologiska fenomen genast gör dem mer trovärdiga för en otränad läsare.

Explanations of psychological phenomena seem to generate more public interest when they contain neuroscientific information. Even irrelevant neuroscience information in an explanation of a psychological phenomenon may interfere with people’s abilities to critically consider the underlying logic of this explanation. We tested this hypothesis by giving naïve adults, students in a neuroscience course, and neuroscience experts brief descriptions of psychological phenomena followed by one of four types of explanation, according to a 2 (good explanation vs. bad explanation) x 2 (without neuroscience vs. with neuroscience) design.

Retorisk distraktion kanske man kan kalla det.)