BookCrossing har inte alls med informationsstruktur att göra - snarare med kaos!
Det går ut på att släppa ut sina böcker i det fria, för andra att plocka upp och läsa. Samtidigt som (eller just innan) man släpper ut boken, registrerar man den hos BookCrossing och får ett id-nummer, som man märker boken med. Den som hittar boken kan sedan gå in på webbplatsen och berätta att boken är infångad + skriva en liten recension eller så. Sen är det bara att släppa ut boken igen. Make the whole world a library!
Härlig tanke på nåt sätt!
Om någon är nyfiken på vad "weblog" lämpligast översätts till på svenska, så finns det nu rekommendationer från Svenska datatermgruppen:
Weblog, blog = webbjournal alt. webblogg, och i informella sammanhang blogg.
En annan sak som vi har funderat över ofta är ju hur man översätter "bread crumb trail" till begriplig svenska. "Strukturmarkörer" brukar vi säga/skriva. TNC säger: "Vi anser synlig sökväg vara en mindre kryptisk term för det här begreppet, en term som dessutom är väl så kort och koncis."
Är jag ute och cycklar eller har inte länkarna på nya kib-webben blivit lite väl hemliga?
Om man är lite surfovan (vilket faktiskt många av våra studenter är) så de lite svåra att upptäcka. Speciellt Veckans länk, som endast svagt skiftar färg när man för över musen. Det var nästan så jag missade det själv.
(Nu hade jag helst velat stoppat detta i "process:undrar" men den är nesligt grå.)
Här kommer lite mer information om tanken bakom "fasetterna" här på Barken och lite om hur man ska tänka när man postar nya inlägg. Idéen är att skapa fler ingångar till de inlägg vi gör här än de ämnesingångar vi hittills skapat. Det rör sig om att beskriva det man skriver om på flera ledder eller dimensioner. Allt för att man i efterhand ska kunna göra ett snabbare urval av vad man vill läsa, underlätta "hittbarhet", helt enkelt. Följande "vyer", "dimensioner" eller "fasetter" har vi valt:
- Datum - helt enkelt när inlägget är postat, sköts ju automagiskt.
- Ämne - har vi ju redan använt (motsvaras av ett objekts "personlighet" som S.R. Ranganathan menar. Läs mer här. Kan sägas vara "primär kategori".
- Process - alltså det vi gör när vi skriver, i form av ett verb. Exempel: rekommenderar, planerar, etc. "Energi" hos Ranganathan.
- Format - i vilken form det man skriver om kommer, t.ex. en bok, en händelse ("live"), osv. "Materia" hos Ranganathan.
- Geografi - var någonstans det man skriver om utspelar sig eller kanske är publicerat. Inte alltid meningsfullt att applicera kanske. "Rum" hos Ranganathan.
- Källdatum - alltså ursprungsdatumet för det man behandlar, oftast "Detta år" antagligen, och mer sällan "För länge sedan". Ska skiljas från "Datum" alltså. Kan eventuellt uppfattas som Ranganathans "Tid"-fasett.
- Evaluering - har vi hittat på själva för att man snabbt ska kunna få upp de mest eller mindre viktiga posterna. Man får göra en egen uppskattning och mycket hamnar kanske på "Medium".
Först och främst får man gärna gå tillbaka och lägga till dessa ytterligare aspekter på de inlägg man gjort (under "Edit Entries"-->Filter options-->Välj "Author" is "ditt namn"). Lätt gjort. Så här gör man vid retro-kategorisering eller ny postning:
- Skriv ditt inlägg som vanligt och välj en primär kategori för ditt inlägg. Det ska vara det ämne det handlar om. Ämnena finns ju i listan för kategorier och har inget prefix (som "Format:bok" t.ex.). Välj en kategori (eller skapa en ny kategori under "Categories" till vänster) och spara ditt inlägg.
- Nu kan man välja "Assign Multiple Categories", vilket innebär att man får upp en ruta där man kan lägga till nya kategorier.
- För över de kategorier du tycker passar för ditt inlägg. Det ska vara minst 5 kategorier du lägger till (6 tillsammans med det första "ämnet"), en från varje "fasett". Det går också bra att välja flera kategorier från samma fasett om så krävs ("dubbelklassning"). Spara dina tillägg.
- Viktigt! Spara också själva inlägget för att de extra kategorierna ska fastna.
- Klart!
Påpassligt damp en artikel om IA och fasettering ned i min e-post. Jag har dock inte hunnit läsa den än. Men väl tryckt ut den.
Jag är extremt svag för information som presenteras i tabeller. Nu har Louis Rosenfeld (eller nu och nu, snarare i december, jag ligger lite efter)gjort en fin sådan i sin artikel om informationsbehov på sin blog, där han listar fem olika informationsbehov och IA komponenter som stödjer dem. Han menar på att det är konstigt nog en väldigt liten diskution om att använda informationsbehovsanalysen som ett designredskap. Anledningen till detta tror han beror på att det är så svårt att definiera användarnas mest vanliga behov och han uppmanar till brainstorming kring detta på sin blog.
Awiki har även gjort en liknande modell (dock inte i tabellform).
Sen undrar jag lite off-topic hur man kan få länkarna att öppna upp i ett nytt fönster? Eller är det att häda i blogsammanhang? Erik, kanske?
Jag skulle vilja tipsa om ett exempel på hur man kan använda bloggar i undervisning. Jill Walker använder mediet i en kurs i "Webdesign og webestetikk" vid Universitetet i Bergen. En huvudblog för själva kursen där lärare postar grejer och sedan får studenterna egna bloggar som de kan experimentera med.
Off-topic: Jill Walker höll en bejublad föreläsning på HUMlab i Umeå i november om blogging som sändes live. Läs mer här. Ännu mer off-topic: HUMlab har en kortkurs (3 timmar) i "Att blogga" i maj.
Web ReDesign - Workflow that Works av Kelly Goto och Emily Cotler.
Jag har läst valda delar av boken Web Redesign, och här kommer nu en sammanfattning av framförallt kapitlet om strukturering av webbplatser.
Boken har en webb-kompis på www.web-redesign.com. Där finns tex nedladdningsbara verktyg, typ checklistor och sådant.
Boken definierar processen att re-designa en webbplats genom fem faser: Definiera projektet, utveckla webbplatsens struktur, visuell design + test, produktion samt lansering.
Jag har läst kapitel två: Developing site structure (s 88-114).
Men jag tänkte börja med att redovisa de tio tipsen för lyckad re-design som man hittar redan på sidorna 12-13 i boken:
1. Think before you act.
2. Identify redesign issues and goals.
3. Analyze your competition.
4. Involve your current audience.
5. Design for users, not investors.
6. Bring in your engineer early.
7. Believe in usability testing.
8. Understand content delivery reality.
9. Set clear expectations.
10. Think long term; focus on short term.
Först lite allmänt. Författarna skriver att boken är en metodguide, som går bra att modifiera efter egna behov. Jag kan inte låta bli att lyfta fram ett citat från avsnittet How to use this book: "Maybe you are a sprawling university system in which every department is using a different branding..." (s 4).
När man ska bygga om en webbplats är det viktigt att utvärdera vad som fungerar och inte fungerar med den gamla. Detta kan man göra genom att ta reda på vad telefonsamtal till eventuella call-centers handlar om och vilka frågor som inkommer per mail. Vad frågar användarna om? Vad verkar vara svårt? Det är också väldigt givande att göra användartester. Observera användarna och lär!
Själva processen består av fem faser, som beskrivs kortfattat på sid 18-19.
Fas två är alltså utveckling av webbplatsens struktur. En kort genomgång av just fas två finns på sid 25-27.
Jag tänkte nu komma till sammanfattningen av kapitlet om webbplatsstrukturering (sid 87-114 inkl case study).
Webbplats-strukturering kan ses ur tre perspektiv; innehållsperspektivet, webbplatsperspektivet och sidperspektivet.
Hela introduktionen till kapitlet propagerar för informationsdesign över huvud taget.
Utgå från målgruppen: Vad behöver de? Vad har de för ärende?
På sid 89 finns också en definition av begreppet informationsarkitektur.
En metod att börja med när man strukturerar en webbplats är sk chunking, gruppering. Först i grövre grupper, som sedan delas upp i finare indelning. Avslutningsvis ordnar man dem hierarkiskt.
Auditing existing content. Betyder att man går igenom allt innehåll som finns på webbplatsen sedan tidigare, på samma sätt som man (borde) går igenom garderoben. Vad ska vara kvar, vad ska fixas till, vad kan kasseras? Man kan skriva ut alla sidor och markera allt innehåll som ska vara kvar. Detta kan faktiskt kunden göra! På sid 92 finns två metoder/modeller för en sådan genomgång, och på sid 93 finns tre argument att använda "mot" kunden:
- Befintligt innehåll kan vara en del av problemet!
- Medan man går igenom innehållet organiserar det sig själv!
- Genomgången genererar leverans av material till den nya webbplatsen!
Kom ihåg att planera för tillväxt. Tänk igenom och försök förutse vilka områden som kan tänkas växa och hur.
Det är också viktigt att ge kunden deadlines. Man måste ha en översiktlig innehållsplan från kunden. Innan man har den kan man inte göra mycket alls.
Och en deppig sanning: i 99% av fallen är leveransen av innehåll försenad. Det är bara att (enligt boken)
a) acceptera
b) planera för
c) ta betalt för!
Uppmuntra kunden att dedicera någon som har till uppgift att producera innehållet tex en copywriter eller att någon inom organisationen har ansvar för att hantera, samla, skriva och leverera innehållet.
Sätt upp en innehållsleveransplan, realistisk och tydlig, för kunden att hålla.
Var också tydlig med att det ska vara slutgiltiga (eng. final) versioner som levereras. "Final means 'final' as in 'no longer subject to change without an accompanying change in schedule and/or budget'." (sid 94)
Man skiljer på primärinnehåll - det som sajten faktiskt handlar om eller försöker förklara, och sekundärinnehåll, som tex felmeddelanden och sådant, som ju faktiskt ochså måste tänkas ut, formuleras och levereras.
Att ta bort innehåll och hela grupper/områden påverkar (=kostar) också.
Nu har vi kommit till sitemapping - att försöka ge in bild av hela struktureringsprojektet utan att förlora sig i design och funktionalitet. Författarna tipsar om programmen Inspiration (som Malin C skrivit om tidigare) och Visio. Själva tycker vi ju att MindManager fungerar helt ok.
Det är en hjälp i struktureringsarbetet om man har en utarbetad standard för hur man benämner filer logiskt och konskvent. Man kan säga att det finns två typer av benämningar; numerisk och HTML. Sitemappar bör innehålla båda typerna, ex About us/about.html/1.0
Endast 1.0, 2.0, 2.1 etc blir väldigt svårtolkat
Att bygga en ram av ståltråd. Ungefär som att göra en storyboard för webbplatsen - var ska de olika elementen ligga i förhållande till varandra och användaren. Hur vill användaren helst röra sig på webbplatsen, och hur kan vi göra det så intuitivt som möjligt för användaren? Exepel på sk wireframes finns på sid 103. I Ståltrådsramen ska inget innehåll eller design finnas, bara en plan för vilken typ av innehåll och funktionalitet som ska finnas var.
Navigation Kort avsnitt om navigering. Kontentan är att dålig navigering ofta är orsaken till att en webbplats ska få ny design. Författarna definierar också fyra typer av navigation, som jag inte fixar att översätta (directed, searchable, tabbed och linear). De exemplifieras på s 106-107 med hjälp av dumpar från Banana Republic , Google, Cooking.com respektive Adam Moore Photography. Avslutningsvis påpekas att de flesta webbplatser har en navigation som är en blandning av två eller flera av dessa typer. Och en liten uppmaning: Undvik användar-svindel! Dvs användaren ska inte komma vilse i webbplatsen. Logik och möjlighet att hitta hem! Som Hans och Greta.
Benämning och etikettering Benämningarna i navigationen säger ganska mycket om tonen och hur avsändaren vill kommunicera. Och så ska man vara konsekvent, förstås!
Definition av användarnas viktigaste vägar - behöver endast konstrueras för webbplatser där användaren har en uppgift, ska fylla i ett formulär eller göra något i en viss ordning.
Användarscenarier Scenarier är situationer. Gör användaren verklig; hitta på egenskaper, familj, historia, ålder, datormognad, teknisk utrustning, skaffa ett foto. Sätt sedan din "verkliga" person i en verklig situation på webbplatsen. Vad händer? Fungerar webbplatsen för målgruppen? Är det för krångligt för användaren att lösa sin uppgift? Kommer han/hon att ge upp på vägen? (På s 111-113 finns ett exempel på ett användarscenario, som börjar såhär: "Paige spoils her dog sensless..."
Sammanfattning Eftersom detta är en amerikansk bok, finns både en kapitelsammanfattning och en checklista (s 114). Sammanfattningen radar upp vad som händer under fas två, utveckling av webbplatsens struktur. Man får svar på frågorna (metod inom parentes):
Hur ska den övergripande strukturen se ut? (sitemap)
Vad ska varje sida innehålla? (ståltrådsram)
Hur samverkar sidorna med varandra? (interaktiva ståltrådsramar)
I många re-design-projekt tror man att man kan hoppa över den här fasen, men det är inget man tjänar på i längden! Ofta börjar man med förändringar i själva utseendet av webbplatsen - men det är fel ordningsföljd.
"And that is what structuring is truly all about: content and information strategy - where and how to put information so thnat users can and will access it. Without this strategy, visual design becomes a gamble."
THE END
Kort referat av artikeln Effective Info Architecture av Andrew Chak (www.webtechniques.com october 2001)
Det finns tekniker för att bli en bättre informationsarkitekt, tex fiktiva karaktärer, kortsortering, papper-och-penna-test.
Definiera. Börja med att definiera webbplatsens mål och målgrupp genom att beskriva vad du vill att användarna ska göra på webbplatsen. Rangordna sedan målen. Om det känns svårt - tänk dig en budget på 1000 kr och fördela pengarna bland målen.
Användarna. Nu gäller det att förstå användarna. Ta hjälp av dem som i vanliga fall har direktkontakt med målgruppen, tex de som svarar på telefonfrågor.
Definiera dina användare ordentligt! Gå inte i fällan och bygg en webbplats för "snitt-användaren". Då passar den ingen. Definiera dina användare genom att skapa sk personas, fiktiva karaktärer. Börja med att skapa en karaktär för varje typ av användare inom målgruppen. Ge karaktärerna namn, ålder och använd gärna foton för att göre dem ännu mer levande! Personas ska också innehålla demografiska data, intressen, behov och orosmoln.
Scenarier. Scenarier ska utgå från användarens behov och uppgift och ska inte behandla detaljer i användargränssnittet.
Bottom up design. Andrew Chak tror på bottom up-ansatsen på grund av att användaren upplever webbplatsen som en massa sidor. Användraen ska inte behöva vara särskilt medveten om navigationsprinciper eller olika mallar i olika nivåer. Designers och informationsarkitekter tänker dock ofta top down och hoppas att innehåll och fuktionalitet ska falla på plats i de fina mallarna!
Ståltrådsramar. Första steget i designprocessen är att göra en sk ståltrådsram, en grov sidlayout där man kan jobba med olika innehållsdelar. Att göra en enkel ståltrådsram gör det lättare att fokusera på hur webbplatsen fungerar och inte hur den ser ut. Så snart man börjar jobba med Photoshop eller HTML är det lätt att bli distraherad av utseendet och glömma att det handlar om innehåll och funktionalitet - som i stor utsträckning påverkar användarens upplevelse av webbplatsen.
För att göra ståltrådsramar föreslår Chak tex penna&papper, Visio, Adobe Illustrator och PowerPoint. Huvudsaken är att det ska vara snabbt och lätt att ändra på ramarna. De ska heller inte se ut som "riktig design", utan bara vara väldigt enkla, rena och funktionella. Man kan tex göra dem svart/vita eller i gråskala, så blir man inte distraherad av en massa färger.
Navigationskarta. En navigationskarta är en visuell representation av hur webbplatsens sidor är länkade till varandra. Det finns just nu ingen standardiserad uppsättning tecken för att visa på kopplingen mellan sidor. Hos http://www.jjg.net/ia kan man hitta verktyg.
Utveckling av innehåll. Innehåll & arkitektur ska fungera tillsammans lika bra som form & funktion.
Webbplatsarkitektur. Att specificera webbplatsens struktur är som att designa gångarna i mataffären. Olika användare tänker och associerar olika. Man kan tänka sig att leta efter kinesiska äggnudlar både pland pasta och på hyllan för "internationell mat". Nu kommer vi till kortsorteringen. Skriv ner namnen på webbplatsens innehålls- och funktionskomponenter på små kort. Be några användare att sotera dem i grupper. Använd ca sex personer som representerar dina olika personas. På detta sätt kan man hitta olikheter i hur olika typer av användare skulle strukturera webbplatsens innehåll. Anteckna särskilt om några rubriker är oklara eller förvirrande för användarna. Be användarna förklara varför de gruppert korten som de gjort, och be dem sedan sätta en rubrik på varje grupp av kort.
Etikettering. Att bestämma rubriker eller etiketter på de olika avdelningarna inom webbplatsen är extremt viktigt och ska inte göras lättvindigt! Var inte kreawtiv när du etiketterar - namnen ska vara enkla och lätta att förstå. Användaren ska inte behöva gissa vad något innebär eller leder till. Ett enkelt sätt att testa dina etiketter är att be några användare att gissa vilket av huvudområdena som innehålller visst innehåll eller funktionalitet. Om de inte kan lista ut var det du fårgar efter ligger, be dem föreslå en etikett som de förstår.
Andrew Chak kan man nå via andrewchak@hotmail.com
Sammanfattningsvis. Gå lungt och metodiskt tillväga. Bli inte distraherad och börja tänka på annat under tiden. Definiera användarna noga och fråga dem ofta!