HCI-referat (fräckt stulet)

Klipper in ett referat av boken Människa-datorinteraktion - ett psykologiskt perspektiv av Carl Martin Allwood.
Jeanin Day på Lumano har läst och refererat den. Och ifall referatet försvinner från Lumanos webb, så läger jag det här(!)

Människa-datorinteraktion - en snabbkurs!

Den här artikeln är ett kort refererat av Carl Martin Allwoods bok Människa-datorinteraktion: Ett psykologiskt perspektiv.

Allwood är professor i psykologi och denna bok används ofta som kurslitteratur på högskolor och universitet.

Användbarhet - ett centralt begrepp
Allwood konstaterar att vi använder datorer för att öka vår produktivitet. Samt att effektiva och produktiva datorprogram kännetecknas av en hög användbarhet.

Användbarhet är en interaktiv egenskap som Allwood delar upp i:


Anpassning till uppgiften. Programmet ska följa den naturliga och normala strukturen steg-för-steg när en uppgift ska lösas.

Användarvänlighet. Programmet ska ge stöd för användarens sätt att tänka och gå att anpassa till enskilda användare.

Användaracceptans. Det är viktigt att användarna är motiverade och har en positiv inställning till de datorsystem de använder.

Användarkompetens. Användarna måste förstå hur programmet fungerar för att framgångsrikt kunna nyttja det i sitt dagliga arbete. Utbildning, manualer och hjälpfunktioner ökar användarnas kunskap och förmåga.

Psykologiska aspekter av datoranvändande
Program blir produktiva om de anpassas till människans psykologiska egenskaper. Ett gränssnitt bör därför utformas så att det aktiverar befintlig kunskap i användarens minne. Detta kan bland annat göras genom att:
Rubriker och länkar markeras på ett konsekvent sätt.

Man använder sig av vedertagna förkortningar istället för att hitta på egna.

Innehåll som hör till ett ämne grupperas för sig på ett logiskt begripbart sätt.
Man bör även ta hänsyn till det så kallade analoga tänkandet. Människor gör ofta en kunskapsöverföring när de ska lösa ett nytt problem. Vi tar kunskap från ett område och överför till ett annat. Ett exempel är när man för första gången använder ett ordbehandlingsprogram och vill göra stor bokstav. Om man inte vet hur man ska göra, kan man testa att göra likadant som på en skrivmaskin. I detta fall är det en framgångsrik strategi.

Det analogiska tänkandet bör utnyttjas medvetet och smart. Inkonsekvenser och brott med naturliga analogier kan göra ett datorprogram svåranvändbart.

Hjälpfunktioner
Manualer ska vara så korta som möjligt och utgå från strukturen i den uppgift som ska lösas. Ska man till exempel lägga upp en ny användare, börjar man med att lägga in för- och efternamn, övergår sedan till adressuppgifter, för att avsluta med eventuella kommentarer.

En bra manual innehåller många realistiska situationer och visar tillvägagångssättet för en uppgift, till exempel "lägga in ny användare", från början till slut.

Allwood förespråkar en så kallad iterativ utvecklingsmetod för både program och manualer. Man gör en första version, testar på riktiga användare, gör om, testar igen och så vidare.

Hjälpfunktioner i programmen ska helst ha många alternativa rubriker och ingångar. Innehållet i hjälpfunktionerna bör baseras på riktiga studier av vilka fel som användarna faktiskt gör. Nybörjare föredrar ofta breda och generella rubriker; "att skriva och redigera text", snarare än "justera marginaler".

Felmeddelanden ska vara utförliga och konkreta och gärna innehålla förslag på vad användaren ska göra för att komma vidare.


Utbildning
Självstudier med stöd av en instruktionsmanual är inte att rekommendera. Lärarledda lektioner är bättre, men studentgruppen bör vara liten och deltagarna ska gärna ha liknande förkunskaper.

Begränsade programversioner där en stor del av programfunktionerna har tagits bort, kan ge bra resultat för nybörjare.

Det är bättre att sprida utbildningen över tid än att samla allt till ett enda kurstillfälle.

Deltagarnas motivationsnivå är ofta avgörande för hur effektiv en utbildning i slutändan blir.

Utvecklingsprocessen
Allwood konstaterar att systemutvecklingsprojekt ofta brister i tidsplaneringen och i att systemdokumentationen kommer igång för sent. Något som många säkert känner igen sig i.

Få projekt har idag tydliga användbarhetsmål vid uppstarten, påpekar han. Detta är givetvis önskvärt, liksom att de stäms av och kontrolleras kontinuerligt under utvecklingsarbetet.


/Jeanin Day

Postat av Malin E den 06 oktober - 21:35 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Böcker

När sökverktyg blir svarsverktyg

Jacob Nielsen har återigen skrivit en väldigt bra artikel som jag upptäcker att jag läser medan jag sitter och nickar hela tiden: precis så är det! Hans huvudtes är att webbanvändarnas beteende har ändrats allteftersom att sökverktygen har förbättrats. Man använder inte i lika hög grad sökverktygen för att hitta en webbplats utan man använder dem för att hitta ett svar på en fråga. Det förändrade beteendet får förstås konsekvenser för hur man bör utforma webbplatser. Det blir allt viktigare att hamna högt i sökverktygens rankning och det blir också viktigt att man t ex har många "see also-länkar" i texten för att hänvisa vidare till sina andra sidor, man kan inte förvänta sig att besökaren självmant ska surfa runt på webbplatsen.

Postat av Carina A den 09 september - 13:10 | Arkivänk
Ämne: Format:artikel

Innehållshantering inget för IT-avdelningar

Jeffrey Veen skriver hos Adaptive Path om varför de flesta CMS-projekt misslyckas. Han frågar sig hur det kommer sig, att när man väl har ett CMS installerat så visar det sig att ingen av de tänkta användarna har någon nytta av det:

The answer is easy: People don’t like to change the way they work, particularly knowledge workers. Knowledge workers spend years building strategies to accomplish their jobs, practices that likely date back to study skills acquired during their education. So changing those processes — no matter how valid the provided technical solution — is nearly impossible. Users will rebel, even after substantial training.

Innehållshantering är inte ett teknologiproblem, menar han:

If you’re having trouble managing the content on your Web site, it’s because you have an editorial process problem. Your public-facing Web site is a publication. Treat it like one.


Postat av Erik Stattin den 01 april - 14:05 | Arkivänk
Ämne: Content Management

Blind för reklamytor

Jag stötte på fenomenet "Banner blindness" idag, hur man har en tendens att ignorera innehåll som förekommer på ytor där det oftast förekommer annonser, t.ex. högst upp på sidan. "Banner blindness" är ett gammalt dokumenterat fenomen:

Matt Jones exemplifierar med bloggsöktjänsten Technorati som efter en omdesign valt att lägga sökrutan "farligt" högt upp på sidan, på en plats där det onekligt känns som att den försvinner:

technorati1.jpg

Han kommer också med ett förslag på var sökrutan skulle kunna ligga bättre placerad, lite i mitten och på den övre delen av sidan, men inte för högt upp (inte helt oväntat ungefär där Google och Yahoo har sina sökrutor).

Postat av Erik Stattin den 25 mars - 23:34 | Arkivänk
Ämne: Principer

Bred eller smal struktur?

Efter att just ha slutfört den bredaste och grundaste struktur jag någonsin gjort stötte jag på en artikel om fördelar resp nackdelar med just bred resp smal struktur. Det visar sig att nyare forskning har kommit fram till att lagom är bäst (surprise!) - dvs att den gamla 5-9-regeln inte håller. En relativt bred startsida med många huvudrubriker fungerar bättre än en med ett fåtal huvudrubriker som kräver många klick om man vill ta sig nedåt i strukturen.
Allra bäst funkar det om man grupperat rubrikerna. Den ultimata strukturen tycks vara konkav - dvs en relativt bred huvudnivå, en smal mellannivå och sen en bred lägsta nivå för den som vill fördjupa sig.

Postat av den 04 februari - 11:40 | Arkivänk
Ämne: Informationsarkitektur

Frukostseminarium

Imorse bevistade jag framfabs frukostseminarium " Konsten att nå fram på webben". Det var väl inga nya stora saker som avhandlades men ändå inspirerande och det väckte lite tankar och idéer.

Först pratade en kommunikationsstrateg om hur svårt det kan vara att prioritera när det gäller mål och målgrupper eftersom man ofta vill ha med allt och för alla. I en organisation/företag kommer det ofta massor av krav på innehåll och funktioner från alla håll. Vilket åtminstonde jag känner igen både från mitt nuvarande jobb och framförallt när jag och Christel jobbade med intranätet på KIB. Nåväl det sas en del kloka saker och jag kommer få ppt med mailen. Så jag gör en mer strukturerad sammanfattning då.

Vi fick även se ett kul och lite annorlunda sätt att navigera, vitvarumäklarnas webbplats. Det ser lite rörigt ut till en början men tanken och genomförandet fungerar bra tycker jag. Tanken bakom denna navigering utgår från de tre olika sätt de flesta letar/väljer vitvaror efter. Nämligen pris, design och storlek.

Postat av Malin C den 08 oktober - 13:31 | Arkivänk
Ämne: Navigation

Tack vare Biblist

Jaha, ett litet inlägg på Biblist och så var det andra kurstillfället fullt! Till det första har vi sju anmälningar men jag har hört glunkas att en del övriga KIB:are vill gå så det ska nog bli rätt fullt då också. Vi får bara in tolv deltagare i Kajutan men det tror jag är en rätt lagom mängd för en workshop. Och så har Kajutan den stora fördelen att det inte finns några datorer!
Några exempel på dålig etikettering har vi inte fått - kan det vara så att folk överlag har bättrat sig på den punkten?

Postat av den 07 oktober - 16:06 | Arkivänk | Kommentarer (9)
Ämne: Process:sammanfattar

Grafisk enkelhet underlättar inte nödvändigtvis hittbarhet

I "Balancing visual and structural complexity in interaction design" argumenteras det för att visuell enkelhet inte nödvändigtvis skapar mer användbara webbplatser, bland annat eftersom det ofta leder till att man får en sämre struktur. Bland annat konstateras det att 7 +/-2-regeln till exempel kan göra navigationen sämre:

On the surface it might seem reasonable that reducing the number of menu items of each web page will make it easier for people to navigate. But this is not true. Reducing the number of menu items will make the site hierarchy deeper and thereby increase structural complexity. Research has shown that users generally find information faster in broad and shallow menu architectures than narrow and deep ones. Roughly 16 top level links leading into 2-3 subsequent menus seems to be the most efficient and least error prone.

Postat av Erik Stattin den 03 oktober - 14:08 | Arkivänk
Ämne: Navigation

Dokumentera, dokumentera, dokumentera...och blogga

I krönikan "Soft Skills for Information Architecture" konstaterar Jeff Lash att man som informationsarkitekt måste ge med sig, men "a large part of the IA role is convincing others that your recommendations are sound and should be followed, or persuading others that IA is important and you should be allowed to perform your duties. Information architects need to convince and persuade on a daily basis, and knowing how to do this is a key success factor."

Han nämner också vikten av att som informationsarkitekt dokumentera sitt arbete, i form av t.ex. webbplatskartor, modeller, scenarier, men också korrespondens om varför vissa beslut fattades osv. Men dokumentation innebär också mer information, information som tillsammans med alla artiklar, böcker och bloggposter man skummat lätt blir en oövergriplig massa som det är omöjligt att hitta i, så Lash rekommenderar informationsarkitekter att bejaka bibliotekarien inom sig (inte så svårt i vårt fall då!):

Developing a system for finding the good resources [...] and being able to find them when they are needed at a later date is extremely helpful. It may be possible to rely on memory or search engines, but those tools may be unreliable at a later date.

Han nämner bland annat bloggar som ett sätt att hålla reda på värdefull information.

Det här tangerar också något jag läste hos bloggarkollegan Peter Lindberg häromdagen, apropå behovet hos programmerare att dokumentera sin kod, och att i vissa stora kodprojekt, för att vid rätt tillfälle snabbt kunna återvinna rätt kodbit, kanske till och med behöva en kodbibliotekarie!

Classification in the world of books, reports, magazines, and the like is a profession, called cataloging. Librarians help people find the book. But few software organizations can afford a software cataloger, let alone a librarian to help find the software for its developers. This is because when a development manager has the choice of hiring another developer or a software librarian, the manager will always hire the developer.

(Citatet egentligen från boken "Patterns of Software" (PDF)).

Postat av Erik Stattin den 24 september - 21:41 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Metoder

Enkel design och struktur gör Shopping.com användbar

Shopping.com är en sån där prisjämförarwebbplats, amerikansk sådan, som i dagarna lanserats och som i alla fall jag tycker har en tilltalande form. Lite starka färger kanske men struktur- och designmässigt har den ett syfte - att låta användaren hitta rätt produkt och så enkelt som möjligt kunna jämföra den med en annan produkt. Man har verkligen varit sparsmakad med vad som ska få plats på sidan.

På startsidan känns det som om man har jobbat mycket med 80/20-regeln, också i den rena huvudnavigationen:

Man vet antagligen att de 6 kategorierna i huvudmenyn är de som 80 % av användarna är ute efter, resten får klicka på "More...". Samma sak gäller kategorierna till vänster, där man bara visar 3 underkategorier, antagligen de mest populära, för att hålla nere antal val på startsidan:

Inga konstigheter egentligen (se samma strategi hos Epinions.com till exempel).

(Jämför förresten huvudkategorierna i den globala navigationen hos Shopping.com med den hos svenska konsumentwebbplatsen Cint.se:

"Resor & Motor", de hör ju bra ihop ;-) Lagar man inte "Mat" "Hemma"?

Startsidan för Shopping.com har för övrigt en tydlig navigation som leder till hjälptexter för hur man hittar, jämför och handlar produkter (även om det är lite förvirrande att alla boxarna är förbockade utom den första, "Find"). Att på startsidan kunna se mest sålda produkter och enkelt kunna byta produktkategori är naturligtvis bra (de flesta går på vad andra köpt!).

Väl inne på en produktkategori har man möjlighet att hitta specifika produkter efter vissa kriterier, t.ex. hitta produkter inom ett viss prisintervall, efter typ (tröjor, skor, byxar, etc.) och efter t.ex. material (bomull, läder, nylon, etc.) + några mindre vanliga (märke, stil, etc.)

I listorna över produkter har man lagt in lite kontextuell hjälp för hur det nu var man gjorde när man skulle jämföra produkter:

Annonserna hålls dessutom på behörigt avstånd från det viktiga, ute till höger.

Bara några små notiser. Man kan läsa lite fler kommentarer i den här bloggposten hos Signal vs Noise. Shopping.com kan också jämföras med också nylanserade Yahoo! Shopping som har ett liknande upplägg.

Postat av Erik Stattin den 23 september - 20:32 | Arkivänk
Ämne: Informationsarkitektur

Kursdefinition

Nu har jag knådat om Sofias utmärkta definition av kursen lite grann och då låter den såhär - är det OK tycker ni andra?

Kursen syftar till att deltagarna ska lära sig grunderna i (om)skapandet av en webbplats: att analysera den organisation/verksamhet som ska representeras, de målgrupper som ska adresseras och den information som ska presenteras. Deltagarna får grundläggande teoretiska kunskaper i hur man kan analysera och organisera innehåll och målgrupper, hur man skapar en bra navigation och hur man på ett effektivt sätt kan kommunicera genom bra etikettering. Vidare ingår en praktisk del, där deltagarna själva får agera informationsarkitekter och
lösa ett tänkt problem.

Postat av den 27 juni - 13:38 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Process:sammanfattar

Malins nya jobb!

Från och med 18 augusti kommer våran IA Malin C att jobba uteslutande med webb och informationsarkitektur hos KIs webbteam! Är det inte suveränt?! Jättegrattis och lycka till! Vi ska se till att våra vägar kommer att mötas!

Postat av den 18 juni - 22:46 | Arkivänk | Kommentarer (3)
Ämne: Format:live

Att vara wim:are

Inte så jätte-on-topic, men i dagens Computer Sweden finns en artikel om hur Volvo Trucks jobbar med sin webb, "Långsiktghet ett måste på webben". Där stöter man på en jobbtitel som åtminstone inte jag hört talas om, att vara en "wim:are", en Web Information Manager, "- Dessa personer är de som har ansvaret för att webben innehåller rätt information och hela tiden är uppdaterad. Men det har tagit organisationen några år att lära sig jobba på rätt sätt med webben. Visst har mognaden ökat, det tar tid att ställa om."

Postat av Erik Stattin den 12 maj - 09:55 | Arkivänk | Kommentarer (3)
Ämne: Omvärld

IA-verktyg i serieform

Hos Boxes & Arrows finns det nu de "klassiska" IA-verktygen förklarade i serietidningsform: "IA Classics: Tools of the Trade in Comic Book Form". De verktyg/metoder som förklaras är:


  • Sitepath Diagramming - "Helps visualize what sorts of activities a product's users will try to accomplish and how those different activities are related to one another."

  • Topic Mapping - "A brainstorming tool used to generate a structure for a product's information."

  • Free Listing - "To understand the scope and contents of a domain."

  • Card Sorting - "To understand how users group information within a particular domain. This can help create or revise a product's hierarchical organization."

  • Personas - "By creating archetypes that represent the users of a product, products can be more user-centric."
  • Postat av Erik Stattin den 23 april - 15:38 | Arkivänk
    Ämne: Verktyg

    Definitioner av IA

    Här kommer mina samlade definitioner av informationsarkitektur. Kan vara bra att samla på ett ställe även om det är lite mycket text.

    Definitioner
    ------------

    IA:
    The art and science of organizing information to help people effectively fulfill
    their information needs. Information architecture involves investigation, analysis,
    design and implementation. Top-down and bottom-up are the two main approaches to
    developing information architectures; these approaches inform each other and are
    often developed simultaneously.
    [ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]

    Top-down IA (ny webbplats) "big":
    The process of developing an information architecture based on an understanding
    of the context of the content and the user needs. This involves determining
    the scope of the site and the creation of blueprints and mockups detailing
    the grouping and labeling of content areas.
    [ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]

    IA:
    Information architecture involves the design of organization, labeling, navigation
    and searching systems to help people find and manage information more successfully.
    Louis Rosenfeld/Peter Morville

    Bottom-up IA (re-design) "little":
    The process of developing an information architecture based on an understanding
    of the content and the tools used to leverage that content (e.g. search, indexes).
    This involves the creation of building blocks, the databases to contain them and
    the procedures for their maintenance.
    [ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]

    IA:
    IA involves the design of organization and navigation systems to help people
    find and manage information more successfully.
    WebWord

    IA:
    The blueprint of the site upon which all other aspects are built - form, function,
    metaphor, navigation and interface, interaction and visual design. IA is the science
    of figuring out what you want your site to do and then constructing a blueprint
    before you dive in and put the thing together.
    HotWired

    IA:
    IA is a combination of organizing a site's content into categories and creating an
    interface to support those categories.
    Cnet, Shel Kiman


    IA:
    An information architecture is like the plan for a website, similar to the
    architect's drawing. The information architect's job is to define the nature and
    scope of an information service or website before the first HTML tag is committed
    to disk.
    Stephen's Web, Stephen Downes

    IA:
    ...which I define as the process of structuring and organizing information so that
    it is easier for users to find and for owners to maintain.
    Louis Rosenfeld

    IA:
    Systems design is a multidimensional process that requires a new kind of project
    manager - the information architect - who has the knowledge and experience to
    develop information structures that account for the multiple levels and layers of
    interaction among humans, machines, and the physical environment.
    Cohill, 1991 Info Architecture and the Design process

    IA:
    1. The combination of organization, labeling, and navigation schemes within
    an information system.
    2. The structural design of an information space to facilitate task completion
    and intuitive access to content.
    3. The art and science of structuring and classifying web sites and intranets
    to help people find and manage information.
    4. An emerging discipline and community of practice focused on bringing principles
    of design and architecture to the digital landscape.
    Peter Morville and Louis Rosenfeld, Isbjörnsboken II

    IA & Customer experience (CE):
    Customer experience is founded on empathy with and understanding of the customer.
    Information architecture, on the other hand, is based on an understanding of
    information.
    Mark Hurst, goodexperience.com

    IA:
    While definition of IA is at best fuzzy, ranging from the narrow view that it
    is a Web-specific profession, to the dismissive view of it as just another
    name for library science, it is clear to me at least, that the IA label
    excites many people. while I accept IA as a concept and even a meaningful
    description of a design process, I need more convincing that any one person
    could be described accurately as an information architect.
    Andrew Dillon, asis.org

    IA:
    For us, information architecture is designing information that people understand
    and use to make their business more successful.
    Mark Johnson, TUB.com

    IA:
    Information architect's aim to organize web-page content (text, graphics and
    shopping carts) into definable categories that can be supported by intuitive
    navigation system.
    Ivan, Klariti.com

    IA:
    Information architecture is the practice of designing the infrastructure of a
    Web site, specifically the navigation.
    Aaron West, iboost.com, iBoost journal

    IA:
    Information architecture is primarily about the design of information environments
    and the management of an information environment design.
    Earl Morrogh, boxesandarrows.com


    Postat av Caroline den 16 april - 14:03 | Arkivänk
    Ämne: Terminologi

    Designa med suddgummit

    Jakob Nielsens senaste Alertbox "Paper Prototyping: Getting User Data Before You Code" är en uppskattande recension av boken "Paper Prototyping: Fast and Simple Techniques for Designing and Refining the User Interface". Nielsen menar att man har mycket att tjäna på att börja att skissa på papper, då man enkelt kan samla in data tidigt om hur webbplatsen ska fungera. Det finns annars risk att man låser in sig i en "digital" design som kan vara svår att ändra. På papper är det ju bara att sudda.

    Postat av Erik Stattin den 15 april - 10:37 | Arkivänk | Kommentarer (1)
    Ämne: Verktyg

    Post It-lappar och kabinväskor

    Efter ett förslag från Carina har jag köpt in boken "The Inmates Are Running The Asylum" (med undertiteln: Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity"). Det är lite av en klassiker på området interaktionsdesign/användbarhet (även om den kom 1999). Författaren Alan Cooper menar att teknikerna/programmerarna/ingenjörerna ("de intagna") är de som i hög grad har fått styra hur våra "datorprogram" ser ut och fungerar, istället för att utgå ifrån behoven hos de som faktiskt ska använda verktygen. Anyhow, Alan Cooper har en massa förslag för hur designprocessen skulle kunna förbättras så att användaren i högre grad blandas i hur verktygen utformas. Bland annat är han en stor förespråkare av att använda sig av personas (eller personae som det eventuellt heter, enligt boken).

    Syftet med "personas" (roller, masker?) är att konkretisera vem det är som ska använda ens programvara, istället för att tala om en idealisk användare som ska få representera alla tänkbara användare ("The Elastic User"). Han menar att man har mycket större chans att lyckas med sin produkt om man utformar den för en användare än om man har en bred användargrupp att tillfredsställa. Långt citat:

    The broader a target you aim for, the more certainty you have of missing the bull's eye. If you want to achieve a product satsifcation level of 50 %, you cannot do it by making a large population 50 % happy with your product. You can only accomplish it by singling out 50 % of the people, and striving to make them 100 % happy. It goes farther than that. You can create an even bigger success by targeting 10 % of your market and working to make them 100 % ecstatic. It might seem counter-intuitive, but designing for a single user is the most effective way to satisfy a broad population.

    Han exempliferar med kabinväskan (såna där små med hjul) som ursprungligen designades för flygvärdinnor men som nu alla har; eller Post It-lappen som ingenjören Art Fry hittade på för att hålla fast bokmärkena bland sina notpapper när han sjön i kyrkokören.

    Har inte kommit så mycket längre. Boken verkar bra, hur som helst. Tar med den till morgondagens (dagens) möte om någon annan är intresserad.

    Postat av Erik Stattin den 09 april - 00:15 | Arkivänk | Kommentarer (1)
    Ämne: Användbarhet

    Webbloggar i Computer Sweden också

    Det här börjar likna en meta-webblogg! Bättre än inget, säger jag.

    Dagens Computer Sweden har ett helt uppslag om webbloggar - "Bloggar - webbens bästa nyheter". (Tyvärr måste man vara prenumerant för att läsa den på webben, men om någon vill läsa hela artikeln kan man fråga mig).

    Höjdpunkt: "En skicklig bloggare hanterar nyheter[na] som en discjockey. De är också ofta noggranna med att tala om var de hittat sina nyheter och var man kan hitta mer information. Bloggarna börjar bli en viktig alternativ nyhetskälla."

    Lågvattenmärke: "Troligen kommer bloggarna att utvecklas på samma sätt som andra webbsidor [?]. Under några kommer folk roa sig med att planlöst titta på andra människors mer eller mindre välgjorda sidor. Till sist blir antalet bloggar oöverskådligt, många tröttnar på att skriva bloggar och ännu fler tröttnar på att läsa dem. Amatörerna förpassas till periferin och de ledande bloggarna kommer att drivas kommersiellt."

    Postat av Erik Stattin den 05 mars - 13:48 | Arkivänk
    Ämne: Omvärld

    Äntligen översatta!

    Om någon är nyfiken på vad "weblog" lämpligast översätts till på svenska, så finns det nu rekommendationer från Svenska datatermgruppen:

    Weblog, blog = webbjournal alt. webblogg, och i informella sammanhang blogg.

    En annan sak som vi har funderat över ofta är ju hur man översätter "bread crumb trail" till begriplig svenska. "Strukturmarkörer" brukar vi säga/skriva. TNC säger: "Vi anser synlig sökväg vara en mindre kryptisk term för det här begreppet, en term som dessutom är väl så kort och koncis."

    Postat av Erik Stattin den 24 februari - 18:59 | Arkivänk | Kommentarer (4)
    Ämne: Terminologi

    S.R. Ranganathan for dummies

    S.M. RanganathanHär kommer lite mer information om tanken bakom "fasetterna" här på Barken och lite om hur man ska tänka när man postar nya inlägg. Idéen är att skapa fler ingångar till de inlägg vi gör här än de ämnesingångar vi hittills skapat. Det rör sig om att beskriva det man skriver om på flera ledder eller dimensioner. Allt för att man i efterhand ska kunna göra ett snabbare urval av vad man vill läsa, underlätta "hittbarhet", helt enkelt. Följande "vyer", "dimensioner" eller "fasetter" har vi valt:


    • Datum - helt enkelt när inlägget är postat, sköts ju automagiskt.

    • Ämne - har vi ju redan använt (motsvaras av ett objekts "personlighet" som S.R. Ranganathan menar. Läs mer här. Kan sägas vara "primär kategori".

    • Process - alltså det vi gör när vi skriver, i form av ett verb. Exempel: rekommenderar, planerar, etc. "Energi" hos Ranganathan.

    • Format - i vilken form det man skriver om kommer, t.ex. en bok, en händelse ("live"), osv. "Materia" hos Ranganathan.

    • Geografi - var någonstans det man skriver om utspelar sig eller kanske är publicerat. Inte alltid meningsfullt att applicera kanske. "Rum" hos Ranganathan.

    • Källdatum - alltså ursprungsdatumet för det man behandlar, oftast "Detta år" antagligen, och mer sällan "För länge sedan". Ska skiljas från "Datum" alltså. Kan eventuellt uppfattas som Ranganathans "Tid"-fasett.

    • Evaluering - har vi hittat på själva för att man snabbt ska kunna få upp de mest eller mindre viktiga posterna. Man får göra en egen uppskattning och mycket hamnar kanske på "Medium".

    Det var allt. Hur går man då rent tekniskt till väga för att posta sina inlägg i Barken?

    Först och främst får man gärna gå tillbaka och lägga till dessa ytterligare aspekter på de inlägg man gjort (under "Edit Entries"-->Filter options-->Välj "Author" is "ditt namn"). Lätt gjort. Så här gör man vid retro-kategorisering eller ny postning:


    1. Skriv ditt inlägg som vanligt och välj en primär kategori för ditt inlägg. Det ska vara det ämne det handlar om. Ämnena finns ju i listan för kategorier och har inget prefix (som "Format:bok" t.ex.). Välj en kategori (eller skapa en ny kategori under "Categories" till vänster) och spara ditt inlägg.

    2. Nu kan man välja "Assign Multiple Categories", vilket innebär att man får upp en ruta där man kan lägga till nya kategorier.

    3. För över de kategorier du tycker passar för ditt inlägg. Det ska vara minst 5 kategorier du lägger till (6 tillsammans med det första "ämnet"), en från varje "fasett". Det går också bra att välja flera kategorier från samma fasett om så krävs ("dubbelklassning"). Spara dina tillägg.

    4. Viktigt! Spara också själva inlägget för att de extra kategorierna ska fastna.

    5. Klart!

    Postat av Erik Stattin den 18 februari - 20:36 | Arkivänk | Kommentarer (2)
    Ämne: Meta

    Web ReDesign

    Web ReDesign - Workflow that Works av Kelly Goto och Emily Cotler.
    Jag har läst valda delar av boken Web Redesign, och här kommer nu en sammanfattning av framförallt kapitlet om strukturering av webbplatser.
    Boken har en webb-kompis på www.web-redesign.com. Där finns tex nedladdningsbara verktyg, typ checklistor och sådant.

    Boken definierar processen att re-designa en webbplats genom fem faser: Definiera projektet, utveckla webbplatsens struktur, visuell design + test, produktion samt lansering.
    Jag har läst kapitel två: Developing site structure (s 88-114).

    Men jag tänkte börja med att redovisa de tio tipsen för lyckad re-design som man hittar redan på sidorna 12-13 i boken:
    1. Think before you act.
    2. Identify redesign issues and goals.
    3. Analyze your competition.
    4. Involve your current audience.
    5. Design for users, not investors.
    6. Bring in your engineer early.
    7. Believe in usability testing.
    8. Understand content delivery reality.
    9. Set clear expectations.
    10. Think long term; focus on short term.

    Först lite allmänt. Författarna skriver att boken är en metodguide, som går bra att modifiera efter egna behov. Jag kan inte låta bli att lyfta fram ett citat från avsnittet How to use this book: "Maybe you are a sprawling university system in which every department is using a different branding..." (s 4).
    När man ska bygga om en webbplats är det viktigt att utvärdera vad som fungerar och inte fungerar med den gamla. Detta kan man göra genom att ta reda på vad telefonsamtal till eventuella call-centers handlar om och vilka frågor som inkommer per mail. Vad frågar användarna om? Vad verkar vara svårt? Det är också väldigt givande att göra användartester. Observera användarna och lär!

    Själva processen består av fem faser, som beskrivs kortfattat på sid 18-19.
    Fas två är alltså utveckling av webbplatsens struktur. En kort genomgång av just fas två finns på sid 25-27.

    Jag tänkte nu komma till sammanfattningen av kapitlet om webbplatsstrukturering (sid 87-114 inkl case study).

    Webbplats-strukturering kan ses ur tre perspektiv; innehållsperspektivet, webbplatsperspektivet och sidperspektivet.
    Hela introduktionen till kapitlet propagerar för informationsdesign över huvud taget.

    Utgå från målgruppen: Vad behöver de? Vad har de för ärende?

    På sid 89 finns också en definition av begreppet informationsarkitektur.

    En metod att börja med när man strukturerar en webbplats är sk chunking, gruppering. Först i grövre grupper, som sedan delas upp i finare indelning. Avslutningsvis ordnar man dem hierarkiskt.
    Auditing existing content. Betyder att man går igenom allt innehåll som finns på webbplatsen sedan tidigare, på samma sätt som man (borde) går igenom garderoben. Vad ska vara kvar, vad ska fixas till, vad kan kasseras? Man kan skriva ut alla sidor och markera allt innehåll som ska vara kvar. Detta kan faktiskt kunden göra! På sid 92 finns två metoder/modeller för en sådan genomgång, och på sid 93 finns tre argument att använda "mot" kunden:
    - Befintligt innehåll kan vara en del av problemet!
    - Medan man går igenom innehållet organiserar det sig själv!
    - Genomgången genererar leverans av material till den nya webbplatsen!

    Kom ihåg att planera för tillväxt. Tänk igenom och försök förutse vilka områden som kan tänkas växa och hur.

    Det är också viktigt att ge kunden deadlines. Man måste ha en översiktlig innehållsplan från kunden. Innan man har den kan man inte göra mycket alls.
    Och en deppig sanning: i 99% av fallen är leveransen av innehåll försenad. Det är bara att (enligt boken)
    a) acceptera
    b) planera för
    c) ta betalt för!
    Uppmuntra kunden att dedicera någon som har till uppgift att producera innehållet tex en copywriter eller att någon inom organisationen har ansvar för att hantera, samla, skriva och leverera innehållet.
    Sätt upp en innehållsleveransplan, realistisk och tydlig, för kunden att hålla.
    Var också tydlig med att det ska vara slutgiltiga (eng. final) versioner som levereras. "Final means 'final' as in 'no longer subject to change without an accompanying change in schedule and/or budget'." (sid 94)

    Man skiljer på primärinnehåll - det som sajten faktiskt handlar om eller försöker förklara, och sekundärinnehåll, som tex felmeddelanden och sådant, som ju faktiskt ochså måste tänkas ut, formuleras och levereras.

    Att ta bort innehåll och hela grupper/områden påverkar (=kostar) också.

    Nu har vi kommit till sitemapping - att försöka ge in bild av hela struktureringsprojektet utan att förlora sig i design och funktionalitet. Författarna tipsar om programmen Inspiration (som Malin C skrivit om tidigare) och Visio. Själva tycker vi ju att MindManager fungerar helt ok.

    Det är en hjälp i struktureringsarbetet om man har en utarbetad standard för hur man benämner filer logiskt och konskvent. Man kan säga att det finns två typer av benämningar; numerisk och HTML. Sitemappar bör innehålla båda typerna, ex About us/about.html/1.0
    Endast 1.0, 2.0, 2.1 etc blir väldigt svårtolkat

    Att bygga en ram av ståltråd. Ungefär som att göra en storyboard för webbplatsen - var ska de olika elementen ligga i förhållande till varandra och användaren. Hur vill användaren helst röra sig på webbplatsen, och hur kan vi göra det så intuitivt som möjligt för användaren? Exepel på sk wireframes finns på sid 103. I Ståltrådsramen ska inget innehåll eller design finnas, bara en plan för vilken typ av innehåll och funktionalitet som ska finnas var.

    Navigation Kort avsnitt om navigering. Kontentan är att dålig navigering ofta är orsaken till att en webbplats ska få ny design. Författarna definierar också fyra typer av navigation, som jag inte fixar att översätta (directed, searchable, tabbed och linear). De exemplifieras på s 106-107 med hjälp av dumpar från Banana Republic , Google, Cooking.com respektive Adam Moore Photography. Avslutningsvis påpekas att de flesta webbplatser har en navigation som är en blandning av två eller flera av dessa typer. Och en liten uppmaning: Undvik användar-svindel! Dvs användaren ska inte komma vilse i webbplatsen. Logik och möjlighet att hitta hem! Som Hans och Greta.

    Benämning och etikettering Benämningarna i navigationen säger ganska mycket om tonen och hur avsändaren vill kommunicera. Och så ska man vara konsekvent, förstås!

    Definition av användarnas viktigaste vägar - behöver endast konstrueras för webbplatser där användaren har en uppgift, ska fylla i ett formulär eller göra något i en viss ordning.

    Användarscenarier Scenarier är situationer. Gör användaren verklig; hitta på egenskaper, familj, historia, ålder, datormognad, teknisk utrustning, skaffa ett foto. Sätt sedan din "verkliga" person i en verklig situation på webbplatsen. Vad händer? Fungerar webbplatsen för målgruppen? Är det för krångligt för användaren att lösa sin uppgift? Kommer han/hon att ge upp på vägen? (På s 111-113 finns ett exempel på ett användarscenario, som börjar såhär: "Paige spoils her dog sensless..."

    Sammanfattning Eftersom detta är en amerikansk bok, finns både en kapitelsammanfattning och en checklista (s 114). Sammanfattningen radar upp vad som händer under fas två, utveckling av webbplatsens struktur. Man får svar på frågorna (metod inom parentes):
    Hur ska den övergripande strukturen se ut? (sitemap)
    Vad ska varje sida innehålla? (ståltrådsram)
    Hur samverkar sidorna med varandra? (interaktiva ståltrådsramar)
    I många re-design-projekt tror man att man kan hoppa över den här fasen, men det är inget man tjänar på i längden! Ofta börjar man med förändringar i själva utseendet av webbplatsen - men det är fel ordningsföljd.
    "And that is what structuring is truly all about: content and information strategy - where and how to put information so thnat users can and will access it. Without this strategy, visual design becomes a gamble."

    THE END

    Postat av den 04 februari - 16:16 | Arkivänk | Kommentarer (2)
    Ämne: Böcker

    Artikelreferat

    Kort referat av artikeln Effective Info Architecture av Andrew Chak (www.webtechniques.com october 2001)

    Det finns tekniker för att bli en bättre informationsarkitekt, tex fiktiva karaktärer, kortsortering, papper-och-penna-test.
    Definiera. Börja med att definiera webbplatsens mål och målgrupp genom att beskriva vad du vill att användarna ska göra på webbplatsen. Rangordna sedan målen. Om det känns svårt - tänk dig en budget på 1000 kr och fördela pengarna bland målen.
    Användarna. Nu gäller det att förstå användarna. Ta hjälp av dem som i vanliga fall har direktkontakt med målgruppen, tex de som svarar på telefonfrågor.
    Definiera dina användare ordentligt! Gå inte i fällan och bygg en webbplats för "snitt-användaren". Då passar den ingen. Definiera dina användare genom att skapa sk personas, fiktiva karaktärer. Börja med att skapa en karaktär för varje typ av användare inom målgruppen. Ge karaktärerna namn, ålder och använd gärna foton för att göre dem ännu mer levande! Personas ska också innehålla demografiska data, intressen, behov och orosmoln.
    Scenarier. Scenarier ska utgå från användarens behov och uppgift och ska inte behandla detaljer i användargränssnittet.
    Bottom up design. Andrew Chak tror på bottom up-ansatsen på grund av att användaren upplever webbplatsen som en massa sidor. Användraen ska inte behöva vara särskilt medveten om navigationsprinciper eller olika mallar i olika nivåer. Designers och informationsarkitekter tänker dock ofta top down och hoppas att innehåll och fuktionalitet ska falla på plats i de fina mallarna!
    Ståltrådsramar. Första steget i designprocessen är att göra en sk ståltrådsram, en grov sidlayout där man kan jobba med olika innehållsdelar. Att göra en enkel ståltrådsram gör det lättare att fokusera på hur webbplatsen fungerar och inte hur den ser ut. Så snart man börjar jobba med Photoshop eller HTML är det lätt att bli distraherad av utseendet och glömma att det handlar om innehåll och funktionalitet - som i stor utsträckning påverkar användarens upplevelse av webbplatsen.
    För att göra ståltrådsramar föreslår Chak tex penna&papper, Visio, Adobe Illustrator och PowerPoint. Huvudsaken är att det ska vara snabbt och lätt att ändra på ramarna. De ska heller inte se ut som "riktig design", utan bara vara väldigt enkla, rena och funktionella. Man kan tex göra dem svart/vita eller i gråskala, så blir man inte distraherad av en massa färger.
    Navigationskarta. En navigationskarta är en visuell representation av hur webbplatsens sidor är länkade till varandra. Det finns just nu ingen standardiserad uppsättning tecken för att visa på kopplingen mellan sidor. Hos http://www.jjg.net/ia kan man hitta verktyg.
    Utveckling av innehåll. Innehåll & arkitektur ska fungera tillsammans lika bra som form & funktion.
    Webbplatsarkitektur. Att specificera webbplatsens struktur är som att designa gångarna i mataffären. Olika användare tänker och associerar olika. Man kan tänka sig att leta efter kinesiska äggnudlar både pland pasta och på hyllan för "internationell mat". Nu kommer vi till kortsorteringen. Skriv ner namnen på webbplatsens innehålls- och funktionskomponenter på små kort. Be några användare att sotera dem i grupper. Använd ca sex personer som representerar dina olika personas. På detta sätt kan man hitta olikheter i hur olika typer av användare skulle strukturera webbplatsens innehåll. Anteckna särskilt om några rubriker är oklara eller förvirrande för användarna. Be användarna förklara varför de gruppert korten som de gjort, och be dem sedan sätta en rubrik på varje grupp av kort.
    Etikettering. Att bestämma rubriker eller etiketter på de olika avdelningarna inom webbplatsen är extremt viktigt och ska inte göras lättvindigt! Var inte kreawtiv när du etiketterar - namnen ska vara enkla och lätta att förstå. Användaren ska inte behöva gissa vad något innebär eller leder till. Ett enkelt sätt att testa dina etiketter är att be några användare att gissa vilket av huvudområdena som innehålller visst innehåll eller funktionalitet. Om de inte kan lista ut var det du fårgar efter ligger, be dem föreslå en etikett som de förstår.

    Andrew Chak kan man nå via andrewchak@hotmail.com

    Sammanfattningsvis. Gå lungt och metodiskt tillväga. Bli inte distraherad och börja tänka på annat under tiden. Definiera användarna noga och fråga dem ofta!

    Postat av den 04 februari - 13:01 | Arkivänk
    Ämne: Informationsarkitektur

    Designdokument med intressanta metoder

    "The Glass Wall" (7.8Mb PDF) heter ett dokument som handlar om hur BBC:s webbplats gjordes om under hösten 2002. Det är lite intressant att se de lite uppfinningsrika metoder som använder under det som de kallar "Understanding phase":


    • "Emotional response testing" (s. 10) - låta ett antal användare registrera sina 'känslor' inför olika webbplatser enligt en 5-gradig bi-polär känsloskala, vars resultat sedan kan visas i grafer och jämföras med varandra.

    • "Voice mapping" (s. 15) - för att hitta vilken 'röst' webbplatsen har och vilken röst man önskar att den ska ha, placerar man den på två axlar tillsammans med andra webbplatser och jämför.

    • "Personas" (s. 18) - skapa fiktiva personer som får representera tänkbara användare och deras behov. En 'primär' arketyp-användare utses.

    • "Mood boards" (s. 24) - skapa kartor med hjälp av klipp från tidningar och koppla till de fiktiva användarna för att göra dem mer verkliga.


    Resten av dokumentet innehåller en massa intressant.

    Postat av Erik Stattin den 20 januari - 10:50 | Arkivänk
    Ämne: Metoder

    Informationsarkitektur kritiserat

    Mark Bernstein riktar kritik mot förespråkarna för informationsarkitektur. Efter att ha läst igenom litteraturen konstaterar han: "Everywhere you look in the literature, you see warnings about unusable sites, idiotic sites, disorganized and chaotic sites. Sites that suck." Han tycker det är fel att basera en yrkesbeskrivning på något så negativt, och dessutom tycker han inte att webben är särskilt dålig!

    Information Architects sound as if the Web is terrible. That's not my experience. I bet it's not yours, either. Perhaps it used to be bad, back in the day. (I was there, and it wasn't that bad, but never mind) It's not that bad now. In fact, it's great!

    Har han rätt?

    Postat av Erik Stattin den 26 november - 23:31 | Arkivänk
    Ämne: Informationsarkitektur

    En metod för att dokumentera önskemål genom prototyper

    Vad fasiken? Har de snott vår metod, åtminstone till namnet? Artikeln "Defining Feature Sets Through Prototyping" berättar om en metod för att dokumentera önskemål om vad ska finnas på en webbplats eller i en applikation genom att tidigt i ett projekt sätta upp s.k. Visions-prototyper.

    I've had great success in documenting an ideal vision with a conceptual prototype which, in anywhere from four to ten linked pages, shows the high-level functionality and conceptual structure of the site. I've found that this type of Vision Prototype is both easy to create and easy to understand. The prototype is built not to show the interface, the page flow, or the fields, but to represent an ideal feature set that makes the vision happen.

    Postat av Erik Stattin den 18 november - 22:05 | Arkivänk
    Ämne: Metoder

    En idé

    ... vore att ha en tidsplan för projektet. Jag har efter lite pysslande i word insett att pp var roligare och gjort en skiss. En bonus var att jag fick trixa lite med uppladdningen till Barken. Det är ju utmärkt att kunna ladda upp filer hit!
    Vi får lägga till, revidera, ta bort efter hand.

    Postat av Malin C den 30 oktober - 22:03 | Arkivänk | Kommentarer (2)
    Ämne: Idéer

    Svar på frågan: vad är informationsarkitektur?

    Copyright Jonas Söderström, antar jag. Är det här OK?Jonas Söderström svarar på frågan "Vad är informationsarkitektur?" i en välskriven essä som publicerades igår. Passande nog har han med en bild på betongkasernen Huddinge sjukhus. Ibland kan ju en webbplats verkligen vara lika oblik som HS. Men fasaden mot Alfred Nobels Allé är väl inbjudande? För att inte tala om luftigheten inne på KIB Huddinge! ;-)

    Gillar det här:

    "Det går att göra hus som tekniskt sett är utmärkta - betongkaserner som står emot en jordbävning - men som ingen människa vill bo i. Därför låter man inte heller byggmästare designa hus på egen hand."


    Postat av Erik Stattin den 22 oktober - 16:00 | Arkivänk
    Ämne: Informationsarkitektur

    Guldgruva med användbarhetsbevis

    Om man någon gång skulle behöva vetenskapliga belägg för ett designbeslut på en webbplats kan man alltid gå till University of Wichitas "Software Usability Research Laboratory" och få det. Sammanfattar litteraturen om vilka typsnitt som är bäst att använda och hur man skapar bästa möjliga navigerbara struktur, till exempel.

    Postat av Erik Stattin den 07 oktober - 19:58 | Arkivänk
    Ämne: Användbarhet

    Riktlinjer för användbarhet

    "User Interface Engineering" är ett sånt där företag som ägnar sig åt att skapa och utvärdera användbara webbplatser. "Research-driven" som man skriver. Man har nu utvärderat andra riktlinjer för användbarhet och kommit fram till att alla sådana checklistor inte är lika välskrivna. En checklista rekommenderar till exempel att man alltid ska ha en klart markerad länk till en avancerad sökfunktion. Jared Spool har emellertid undersökt och kommit fram till att personer som använder en utökad sökfunktion sällan hittar det de söker. Ett sådant råd minskar istället användbarheten hos webbplatsen. Man ska inte lite alltför mycket på riktlinjer, utan...:

    A small investment in studying how users interact with existing sites can reveal a lot about what works for your users on their tasks. You could easily develop an understanding of the 'best practices' and, from that, produce your own guidelines.

    Läs mer i Mikael Skölds webblogg "Design after Thought".

    Postat av Erik Stattin den 11 september - 22:00 | Arkivänk
    Ämne: Användbarhet

    Delar av ett navigationssystem

    Hittade den här lilla artikeln, "Site Navigation: A Few Helpful Definitions", som försöker bena upp de olika delar som ett navigationssystem kan bestå av. Indi Young delar upp navigationen i tre områden:


    • "Primary Navigation" - kärnområden på webbplatsen som täcker allt det man kan hitta där.

    • "Utility Navigation" - verktyg, t.ex. sökfunktion eller varukorg.

    • "Footer" - det "finstilta" för webbplatsen, kontaktuppgifter, "Terms & conditions osv.


    Adaptive Path, där författaren verkar jobba, är typ ett all-star-lag med informationsarkitekturförespråkare (långt ord) som Jeffrey Veen, Peter Merholz och Jesse James Garrett. Under rubriken "Publications" hittar man ganska många bra artiklar som de skrivit. De använder förresten samma publiceringsverktyg för sin webbplats som vi, Movable Type!

    Postat av Erik Stattin den 11 september - 21:17 | Arkivänk | Kommentarer (2)
    Ämne: Navigation